Thomas Nord

Flashback – Företagare del 4 Journalistik med lögner

Journalistiskt arbete

På Wikipedia om Journalistik står det så här:

Journalistik kallas den framställning, insamling, urval och bearbetning av innehåll som präglas av rapportering från verkliga, och ofta aktuella, händelser, nyheter. Materialet sammanställs av journalister och sprids genom press, etermedia eller via internet och anses vara en av de främsta källorna till information och åsikter i det nutida samhället, vilket ofta brukar sammanfattas med att media är den tredje statsmakten.

Den texten förpliktigar till att arbeta med sanningen åt folket. Om det inte är sanningen som förs fram kan man alltså inte säga att det är journalistik det handlar om. Ofta kan ett journalistiskt arbeta vara politiskt vinklat åt något håll utan att förlora sanningen.

Det finns också en journalistisk yrkesetik som ser ut så här:

  • Använder egna källor, inklusive intervjuer med folk som är direkt involverade i det skeende som ska rapporteras om, originaldokument, och andra förstahandskällor, där så är möjligt.
  • Krediterar information från redan publicerade källor, ifall egna källor inte är tillgängliga. Att inte namnge sådana källor kallas plagiering.
  • Använder flera oberoende källor, speciellt om ämnet är kontroversiellt
  • Kontrollerar alla fakta som kommer fram under arbetet.
  • Hittar och rapporterar om alla sidor av historien.
  • Rapporterar utan att ta ställning, genom att ge flera sidor av historien röst.
  • Är försiktig med att avge konfidentialitetslöften åt källor.
  • Avböjer gåvor och tjänster från de som är inblandad i ett skeende för att inte verka påverkad.
  • Avstår från rapportera eller delta i arbetet med att undersöka någon som de har personlig bias gentemot.

Det som kan vara problem för en journalist är följande enligt Wikipedia (nedkortat):

Journalister kan i vissa fall omedvetet ge vinklade rapporter, genom att sålla fel i materialet, förlita sig på vittnesmål eller missa viktiga följdfrågor. En del av problem uppstår av den tidspress som många journalister arbetar under. Till exempel kan det leda till att tidningar publicerar pressmeddelanden okontrollerade. I andra fall kan orsaken vara att journalisten är omedveten om sina fördomar:  journalister med många kontakter inom polisen kan ha svårt att se korruption

Det är illa när en journalist snavar i sitt arbete enligt ovan. Ändock sker det till och från. Jag skulle vilja säga att det är en del av erfarenhetsuppbyggandet för en journalist i utveckling att göra dessa fel.

Det finns en annat typ av journalistiskt fel som ofta används i diktaturer, dvs ljuga medvetet. Ljuga medvetet är inget misstag, det är en vald handling och kan inte förlåtas. Om någon enskild person eller grupp av personer lider skada av sådana lögner skall uppdragsgivaren omedelbart slå till bromsarna och ta en sådan journalist ur uppdragsgivarens arbetsdomän för att stoppa den skada som journalisten orsakat. Naturligtvis skall de lögnaktiga artiklarna genast plockas bort som ligger på nätet och en rättelse skall införas i aktuell tidning. Här nedan tittar vi på några verkliga händelser som i media vinklats mer än vad som yrkesetiken tillåter.

Skjuten av en kompanjon

Som vi tidigare berättat i denna artikelserie sköts en företagare av en brottsling. Företagaren hade sett något olämpligt på sin dåvarande arbetsplats och valde att lämna företaget för att inte förknippas med brottslighet. De eller den som ägde detta olämpliga material fick reda på att företagaren sett det hela och valde att “tysta” honom. Företagaren sköts med 11 skott varav 5 träffade honom. Han svävade mellan liv och död i flera månader tills läkarna till slut fick honom över på de levandes sida. Tyvärr tillstötte komplikationer vilket han lider av än idag, många år senare.
Journalisten skriver oväntat ofta om denna företagare. Det kan bero på att företagaren är vän med och ingår i en grupp av företagare som han av någon outgrundlig anledning ofta skriver om.
När han skriver om denna företagare rabblar han tidvis upp händelsen med skjutningen. Vi tror att företagaren kan leva med att händelsen nämns ibland, men inte så ofta och inte med det förmodade syftet att göra företagaren klandervärd i sitt levnadssätt för sin omgivning. Klandervärd genom påståendet att brottslingen var en “kompanjon” som sköt. Än värre blir det när journalisten väljer att fortsätta påstå detta trots att företagaren berättat för honom att uppgiften är felaktig, det är inte dålig journalistik, det är svinaktigt sätt att försöka förstöra livet för folk. Här är ett exempel som syftar till att beskriva företagaren som kriminell:

Två år senare, den 6 september 2003, blev 47-åringen själv utsatt för ett mordförsök i Årsta. Hans dåvarande kompanjon, en idag 44 årig man, dömdes i Svea hovrätt till nio års fängelse för mordförsök men har idag avtjänat straffet.

Ovanstående uppgift med det fetade återkommer i journalistens artiklar om denna företagare. För oss står det helt klart att denna journalist vill inte bara skriva om företagaren, han vill också sprida ut att företagaren har eller har haft “kompanjoner” bland kriminella som inte drar sig för att mörda. Hur vi än funderat på syftet med journalistens behov att framföra skjutningen i sina artiklar kommer vi fram till att journalisten inte skriver så för att upplysa om sanningen, syftet verkar vara att plantera tankar hos läsaren att företagaren är kriminell.

Företag går i konkurs

Varför går företag i konkurs?
Den definitivt vanligaste orsaken är lågkonjunktur. Vi vet med önskvärd tydlighet att lågkonjunkturer slår till tämligen oväntat och fort. En entreprenör som startat ett företag och börjar verksamheten hamnar ofta i problematiken med att växa fort. När ett företag växer fort krävs kapital som ofta ännu inte kommit in då de flesta har en månads betaltid. Inte sällan skall fakturan skrivas först efter att arbetet är klart. Till detta kommer att en stor del av företagen inte alltid betalar fakturorna på den utsatta dagen. Det kan alltså ta flera månader efter att arbetet påbörjats tills fakturan är betald. Räknar vi också till det faktum att företaget jobbar med flera projekt samtidigt förstår vi vidden av uppbyggnadsproblemet. Under dessa månader ackumuleras kostnader för verksamheten som mestadels löses genom korta lån på bank.
Verksamheten rullar på och de första fakturorna börjar betalas så att en del av de korta lånen på banken kan täckas. Men så börjar vi snabbt gå in i en lågkonjunktur. Företagarna brukar inte alltid uppmärksamma detta för de har orderstocken full och jobbar på i hög takt. Men något eller några av företagen, som ännu inte betalat sina fakturor, får sina lån på banken uppsagda då banken inte tror de skall klara en lågkonjunktur. De tvingas i konkurs och kan inte betala de fakturor som underliggande företag förväntar sig. Nu kan inte de underliggande företagen köpa in material osv för sin verksamhet och deras bank börjar också gnissla då de korta lånen inte löses i rätt tid. Till slut tvingas också detta företag i konkurs trots en någorlunda full orderstock. Ofta vidtar en rekonstruktion för att få företaget på fötter igen men ibland ser man ingen väg ut ur konkursen och avslutar företaget. Inget av detta är brottsligt på något sätt, det är helt enligt regler och den chanstagning som ingår i en marknadsekonomi. Det finns framgångsrika företagare som på fullt allvar säger att man aldrig kan bli framgångsrik utan att fått genomlida några konkurser.

Kursade företag, en del av marknadsekonomin

Så gott som alla journalister beskriver konkurser som något nödvändigt ont. De försöker analysera orsaker och verkan, ofta på ett lysande sätt. Det är oerhört sällsynt att bolagsföretag kursar på grund av lycksökare köpt upp det för att mjölka på pengar och sedan lämna det åt sitt öde. Det krävs en hel del förarbete innan man kan köpa upp ett annat bolag, inte minst krävs det kapital. Vidare krävs ett gott namn och nästan alltid krävs en historia av tidigare företagsbyggande. Banker som lånar ut pengar kräver, vid så här stora belopp, en historiebeskrivning följt av en avsiktsbeskrivning som går att verifiera. Säljaren kräver ofta samma sak som banken för att säkra upp att han får in försäljningsbeloppet innan företaget släpps. Kort och gott finns det mekanismer som förhindrar lycksökare.
Vi kan alltså med gott samvete påstå att de övertygande flesta konkurser sker av andra skäl än brottslig verksamhet. Förutom lågkonjunktur eller överliggande företags betalningssvårigheter kan konkurser också förorsakas av okunniga ägare, felbedömning av affärsidén, lagändringar eller en tvist med ett annat företag. Tvister är för övrigt en av de vanligare orsakerna till konkurs vid sidan om lågkonjunktur. Konkurser är en del av marknadsekonomin som måste tillåtas för att folk överhuvudaget skall våga riskera att starta företag. Det är inget brottsligt i att gå i konkurs och det är absolut inget man gör medvetet då det bara finns förlorare i en konkurs. Det är också nästan osannolikt att samma företagare skulle klara att göra om bedriften att mjölka företag gång efter gång. Om det händer en enda gång är den företagaren för all framtid märkt och får mycket svårt att låna pengar och köpa upp företag. Beskrivningen av företagare som köper upp för att mjölka bolag håller helt enkelt inte vid en närmare granskning. Det är oftast en amatörmässig beskrivning av verkligheten eller en medveten agenda för att skada företagare.

Drivit mängder av företag i konkurs

Journalisten skriver ofta om kursade företag som om brottslighet varit inblandat. Han skriver bland annat löpande att en företagare startat och drivit en mängd företag på bara några få år. Han har uppgett att ett stort antal företag varit föremål för brott av denna enda företagare. Han beskriver också hur en del av dem drivits i konkurs som får läsaren tro att alla företagen drivits till konkurs.  Journalisten anger uppgifter som verkar syfta till att företagaren medvetet mjölkat företagen på pengar för att sedan lämna dem åt sitt öde.
På hatforumet Flashback skriver ett par alias samfällt med journalisten samma saker men med avklädda ord som “han är kriminell”, “bluffmakare” och så vidare. När någon söker på denne företagare kommer artiklarna och Flashbacksinläggen att hittas. De som googlar på denna företagare får en upp en bild av en lycksökande kriminell företagare som man bör passa sig för.
Sanningen om det stora antal företagen är en helt annan än vad journalisten så slarvigt angett. Företagaren i detta fall har skapat och drivit 5 egna företag och varit invald i ett 20-tal företagsstyrelser.
I företagsvärlden sitter nästan regelmässigt företagare i styrelserna för varandras företag. Det är smart att göra så då företagare är de som bäst kan se vad som behövs för åtgärder vid de olika problem som kan uppstå. Journalisten ser inte det smarta i denna regelmässiga metod, han ser kriminella personer som nästlat sig in i förertagen för att mjölka dem på pengar. Han ser också “bulvaner” och “målvakter” som satts i företagen.
Journalisten skriver inte så om alla företagare som lycksökande bovar utan det gäller nästan bara den grupp av företagare vi beskriver i denna artikelserie.

Förlorat stora mängder kapital

De skickligt samfällda skriverierna, som beskrivs här ovan, är en direkt orsak till att de vi avhandlar faktiskt drivits till obestånd och drivits ut ur aktiemarknaden. Vid en enkel kalkylering ser vi att belopp mellan 200 och kanske så mycket som 1.000 miljoner kronor gått förlorade förutom flera år av arbetstid. I så måtto har journalisten varit framgångsrik. Om han gör detta medvetet eller om det är okunnighet och osannolikt väl tajmade skriverier sockrat med ofördelaktigt sätt att skriva, vet vi inte. Det vi vet är att osannolikheter inträffar sällan och att det skulle inträffa gång på gång är omöjligt utan en agenda! Tycker vi!

Aktiemarknaden är ett oerhört känsligt instrument

När dessa företagare släpar sina företag till aktiebörsen nagelfars företagarna och företagen metodiskt och noggrant. Aktiemarknaden är inte bara noggrann, den är också väldigt känslig för minsta lilla våg av olika företeelser. Det kan räcka med ett brev från en okänd person för att en affär inte blir av eller att det står ofördelaktiga uppgifter om personerna ute på nätet. Det var orsaken till att de företagare vi beskriver “åkte ur” denna aktiemarknad.
Men samma företagare har återkommit till marknaden av aktier med sina företag. När de nu igen gör entré där granskas de än mer och nu med en starkare lupp. Det kan sägas direkt att om dessa företagare var lycksökare eller varit lycksökare skulle de inte vara med på detta torg av aktier, de skulle helt enkelt inte klara granskningen. De är dock med där och med fler företag än förra gången. Dessutom är detta gjort på så kort tid att ingen hunnit glömma deras påstådda “kriminella gärningar”. Bevisligen är de med där och därmed har alla tankar på kriminalitet eller andra oklara mystiska affärer undanröjts. Fram träder en grupp företagare som är med och bygger inte bara Sverige, inte heller bara Europa utan verksamheter Världen runt.

Sanningen kommer i kapp

De som åtnjuter status genom att vara duktiga i sitt arbete kommer att sågas jämt med fotknölarna om det visar sig att det “duktiga” i själva verket är lögner, halvsanningar  eller manipulerad fakta. Den värsta sorten av denna typ av gärning är de som också blandar in fullt korrekta uppgifter eller skriver hela artiklar med fullt korrekta uppgifter. De korrekta uppgifterna lägger sig som en dimridå över det som inte är sant. Den sistnämnda typen av handlande är mycket svår att göra något åt. En sådan person kan länge åtnjuta stöd av omgivningen. Men förr eller senare blåser dimman bort och kvar står alla inblandade osanningar i sin nakenhet fullt synlig för en var.

EDIT:
Vi tar inte ställning i om folk begått brott eller inte. Det är fullständigt ointressant. Det vi gör är att skriva om förtal och uthängningar alldeles oavsett om de som förtalas eller hängs ut begått brott eller inte.

Fler artiklar i serien:

 

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer