Lag – Utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd

Lagen:

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

 

Förklaring (hämtat ur “Hänvisning”):

Utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd som skapar missaktning runt personen som pekats ut genom personuppgifter eller andra kännetecken:

  • Är enligt lag inte tillåtet om personen är en privatperson.

  • Är enligt lag inte “skyldig att uttala sig” eftersom det bara gäller förhör, anmälan och liknande.

  • Är enligt lag inte “försvarligt” att sprida sådana uppgifter utan att inneha utgivningsbevis.

  • Är enligt lag inte av “allmänt intresse” eftersom man först och främst måste ha utgivningsbevis och att en viss störning i samhället skett.

  • Är enligt lag inte tillåtet ens om “uppgiften är sann” och spridaren hade “skälig grund” eftersom det inte kan vara försvarligt att sprida uppgifter om en privatperson.

  • Är enligt lag inte tillåtet heller om förtalsuppgiften redan är allmänt känd.

  • Är enligt lag tillåtet i yrkesmässig nyhetsmedia. Skandalpress, olika bloggar och forum räknas inte som nyhetsmedia.

  • Är enligt lag inte tillåtet att diskutera förtalsuppgifter utan utgivningsbevis även om allmän media med utgivningsbevis nämnt samma förtalsuppgifter.

  • Är enligt lag tillåtet om utpekandet inte är rimligt och att omgivningen förstår att det inte kan vara rimligt. Peka ut någon som utomjording, troll, häxa eller liknande är alltså inte rimligt och då tillåtet.

  • Är enligt lag möjligen tillåtet om det handlar om en offentlig person och oftast krävs att platsen har ett utgivningsbevis.

  • Bevisbördan åvilar vid förtalsbrott den tilltalade i förtalsmålet.

 

Hänvisning:

Blå text för oss, grön text för andra och röd text för domar.

Denna form av brott får endast åtalas av målsäganden. Det finns några få undantag men de inträffar sällan därför tar vi inte med det här. Om nätplatsen har utgivningsbevis kommer en jury att användas. Den drabbade måste själv utreda brottet, skaffa bevis och driva målet i domstol. Ovanstående krav på en förtalad gör att lagen i princip är värdelös för det är få, om någon, som mäktar med uppgiften. Se: https://lawline.se/answers/5306 och https://lawline.se/answers/1435

 

Om första stycket

I paragrafens första stycke uttrycks förutsättningarna för ansvar. Det fordras att en uppgift om att någon är klandervärd lämnas till annan och att uppgiften är ägnad att utsätta annan för missaktning. Att på ett forum som Facebook eller Instagram utpeka någon som våldtäktsman är en sådan uppgift som typiskt sett är ägnad att utsätta någon missaktning.
https://atlasadvokater.com/var-gar-egentligen-gransen-for-fortal/

Det första som krävs är att det faktiskt finns en uppgift.
Det krävs att det i detta fall finns text som uttrycker att en person är brottsmisstänkt.
Det ska gå att identifiera personen som utpekas och att det går att koppla denna person till uppgiften.
Det ska gå att “sanningspröva” uppgiften på så sätt att den ska vara rimlig. Att utpeka någon som en häxa som sysslar med trolldom uppfyller på så sätt inte kravet eftersom det är ett helt orimligt påstående.
Uppgiften ska ha spridits, på så sätt att den t.ex. ska ha publicerats på i en tidning.
Uppgiften måste vara typiskt sätt ägnad att orsaka andras missaktning. T.ex. att utpeka någon som brottsling är en sådan typisk uppgift som gör att andra kan “se ner” på den utpekade personen och få missaktning gentemot denne.
Om alla de ovan kraven är uppfyllda kan det alltså röra sig om ett förtalsbrott.
https://lawline.se

Ett rekvisit som skall uppfyllas är att uppgiften måste kunna leda till andra medborgares missaktning. Det är dock tillräckligt att lämnandet av uppgiften har till syfte att utsätta vederbörande för andras missaktning. Det behövs inte förebringas någon bevisning på att missaktning verkligen har skett.
[..]
det [finns] inget krav på att skada måste ha uppkommit genom lämnandet av uppgiften.
[..]
Ej heller krävs uppsåt till skada vid ärekränkningsbrotten.
[..]
Rättsligt är det av vikt att fastslå, att endast det formella faktum att man i ett uttalande inte nämner en persons namn, eller att man på annat sätt undviker mer uppenbara kännetecken, inte utgör något hinder för ansvar om någon likväl utpekas och kan förknippas med de nedsättande uppgifterna.
[..]
Då förtalsbrott ej kräver att uppgiften har lämnats till en vidare krets, räcker det att en enda person kan identifiera den omtalade personen, detta oavsett om identifiering beror på en tillfällighet eller ej.
[..]
Denna uppgift [= förtalet] behöver inte vara en nyhet för tredje man, det föreligger förtal även om tredjeman redan kände till uppgiften. Det har inte heller någon betydelse var i spridningskedjan uppgiftslämnaren befinner sig, uppsåt för förtal kvarligger även om uppgiften skulle vara allmänt känd. [..] om pressen diskuterar allmänt kända förhållanden, då är det ej förtal. (Se nedan: [..] “men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen”).
[..]
annars är förtal straffbart oavsett om uppgiften är sann eller inte, sanningsfrågan i förtalsparagrafen blir således likgiltig som huvudregel.
[..]
Bevisbördan åvilar vid förtalsbrott den tilltalade i förtalsmålet.
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

 

Om andra stycket

Skyldig att uttala sig:
Skyldighet att lämna uppgift syftar till juridisk skyldighet. Det vill säga när någon lämnar uppgift vid exempelvis vittnesmål eller polisförhör.
https://atlasadvokater.com

Ett exempel på när det föreligger en skyldighet att yttra sig är vid vittnesplikt. Till detta skall dock läggas rekvisiten om att det skall ske bevisning som visar att uppgiften är sann eller att det fanns skälig grund att anta att den var sann.
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Försvarligt att lämna uppgift i saken:
Det viktigaste i detta sammanhang torde vara hur stort allmänintresse det finns vad gäller personen ifråga. Om det är en helt icke-offentlig privatperson finns det alltså generellt ett mycket lågt allmänintresse. Då är uppgiftslämnandet i många fall oförsvarligt.
https://lawline.se

Ett annat viktigt område, där yttrandefriheten bör särskilt beaktas, är den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen. Det är ett allmänt samhälleligt intresse att nyhetsförmedlingen är fullständig och vederhäftig, och detta intresse kan därför ofta få väga över den enskildes anspråk på skydd motkränkande uttalanden. Jag åsyftar därvid den rutinmässiga strömmen av nyheter om händelser av olika slag, men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen. [Av departementschefen vid lagrådsremissen 1958]
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Uppgiften var sann:
Att en uppgift är sann är alltså inte tillräckligt för att göra det försvarligt att sprida den.
https://atlasadvokater.com

eller Hade skälig grund för den:
Även om uppgiften i och för sig är förtalsgrundande kan uppgiftslämnaren undgå ansvar om han eller hon var skyldig att lämna uppgiften eller det var försvarligt och uppgiften var sann eller uppgiftslämnaren hade skälig grund för den.
https://www.ksdlaw.se

 

 

Träffar: 40

  •   
  •   

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer