Lag – Utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd


Lagen – Brottsbalk (1962:700)


5 kap. 1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.


Förtydligande


Sprida uppgifter är inte tillåtet, vare sig det är sant eller inte, att:

    • Peka ut någon som brottsling
    • Peka ut någon med en sexuell läggning
    • Peka ut någon med en sjukdiagnos
    • I övrigt lämna uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning och klandervärd i sitt levnadssätt

 


Domar


Krävs ganska lite för att det skall utgöra en straffbar kränkning

Tilltalade har den 23 mars 2011 upprättat uppsatsen T.J. Ekobrottsling, ”Maffians Bankir” och en första klassens duperare, nedan benämnd Uppsatsen, ingiven vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet den 23 mars 2011 och har därefter låtit publicera densamma på internet.
De tilltalade har genom publicering av uppgifter som dels är osanna dels ock utgör förtal gjort sig skyldiga till förtalsgrundande gärningar där de objektiva rekvisiten är subjektivt täckta.
Uppgifterna är ägnade att utsätta undertecknad för omgivningens missaktning och det har ej heller varit försvarligt att lämna uppgifterna i sak. Vid sidan av dessa omständigheter är de uppgifter som ligger till grund för nu aktuell anmälan osanna och det föreligger ej heller skälig grund för dem. Då det dels rör sig om upprepade allvarligt kränkande och förtalsgrundande påståenden dels ock har publicering av uppgifterna på internet varit ägnad att ge uppgifterna störst möjliga spridning medför att brotten med nödvändighet måste bedömas som grova.
Tingsrätten dömde G.B.J. och D.P. enligt 5 kap. 1 § BrB för förtal. Påföljden bestämdes för G.B.J. till 50 dagsböter å 700 kr och för D.P. till 50 dagsböter å 70 kr.
Hovrätten ogillar åtalet.
HD ändrar hovrättens dom på så sätt att HD dömer envar av G.B.J. och D.P. för förtal i enlighet med 5 kap. 1 § BrB och bestämmer påföljden för G.B.J. till dagsböter 30 å 700 kr och för D.P. till dagsböter 30 å 70 kr.
NJA 2014 s. 808

Lägga ut samlagsfilm på nätet utan någon av de ingåendes samtycke är straffbart och kan bli dyrt

S.G. har någon gång innan den 18 oktober 2012 i sin bostad på Framnäsvägen i Lidköping mot målsäganden M.H:s vetande spelat in när han och målsäganden haft samlag med varandra. S.G. har härefter den 18 oktober 2012 i Lidköping lagt upp den inspelade filmen på två olika porrsajter på internet, vilket varit ägnat att utsätta målsäganden för andras missaktning.
Tingsrätten dömde S.G. enligt 5 kap. 2 § BrB för grovt förtal och bestämde påföljden till ungdomstjänst 45 timmar. S.G. förpliktades utge skadestånd till M.H. med 136 000 kr jämte ränta.
Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att hovrätten bestämmer beloppet på det skadestånd som S.G. jämte ränta ska utge till M.H. till 31 000 kr.
HD ändrar hovrättens dom på så sätt att HD bestämmer det skadestånd som S.G. ska betala till M.H. till 76 000 kr.
NJA 2015 s. 86

 


Juridik


Om det är andra brott samtidigt som förtalsbrott

Innefattar gärningen även annat brott än förtal resp. förolämpning?(4.2)I de fall gärningen innefattar även annat brott än förtal resp. förolämpning, och förundersökning inleds för det andra brottet, kan förundersökning inledas för ärekränkningsbrott utan åtalsprövning. Det följer av 20 kap. 4 § rättegångsbalken
Åklagare

Påkallat från allmän synpunkt

För att åtal ska vara påkallat från allmän synpunkt bör det finnas antingen ett klart samhällsintresse av att brottet beivras eller starka skäl med hänsyn till målsäganden.
[Dock]:

    • En helhetsbedömning av omständigheterna ska göras.
    • Uppgiftens innehåll och karaktär, spridningens omfattning och karaktär samt konsekvenserna för målsäganden har betydelse för bedömningen.
    • Om spridningen av en förtalsuppgift bedöms vara försvarlig och det finns omständigheter som talar för att den spridda uppgiften är sann eller att den som lämnade uppgiften hade skälig grund för den, bör allmänt åtal normalt inte väckas.
    • Ju allvarligare förtalsbrottet är, desto starkare är skälen generellt sett för allmänt åtal.
    • Vid grovt förtal med ett straffvärde på fängelsenivå är åtal normalt påkallat från allmän synpunkt.
    • När en innehavare av en allmän befattning utsätts för förtal som avser hans eller hennes åtgärder i tjänsten är åtal normalt påkallat från allmän synpunkt.
    • I många fall är spridningen av en nedsättande uppgift också straffbar som olaga integritetsintrång. Då krävs inte någon åtalsprövning avseende förtals-brottet
    • Om det anmälda förfarandet, utöver ärekränkningsbrott, även innefattar brott med ett annat skyddsintresse är utgångspunkten att åtal ska väckas för såväl ärekränkningsbrottet som det andra brottet

Åklagare

Är enligt lag inte tillåtet om personen är en privatperson.

Om det är en helt icke-offentlig privatperson finns det alltså generellt ett mycket lågt allmänintresse. Då är uppgiftslämnandet i många fall oförsvarligt.
https://lawline.se

Ett annat viktigt område, där yttrandefriheten bör särskilt beaktas, är den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen. Det är ett allmänt samhälleligt intresse att nyhetsförmedlingen är fullständig och vederhäftig, och detta intresse kan därför ofta få väga över den enskildes anspråk på skydd mot kränkande uttalanden. Jag åsyftar därvid den rutinmässiga strömmen av nyheter om händelser av olika slag, men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen (som forum och bloggar mm).
[Av departementschefen vid lagrådsremissen 1958]
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Är enligt lag inte “skyldig att uttala sig” eftersom det bara gäller förhör, anmälan och liknande.

Skyldighet att lämna uppgift syftar till juridisk skyldighet. Det vill säga när någon lämnar uppgift vid exempelvis vittnesmål eller polisförhör.
https://atlasadvokater.com

Ett exempel på när det föreligger en skyldighet att yttra sig är vid vittnesplikt. Till detta skall dock läggas rekvisiten om att det skall ske bevisning som visar att uppgiften är sann eller att det fanns skälig grund att anta att den var sann.
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Är enligt lag inte “försvarligt” att sprida sådana uppgifter utan att inneha utgivningsbevis.

Ett annat viktigt område, där yttrandefriheten bör särskilt beaktas, är den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen (= innehav av utgivningsbevis). Det är ett allmänt samhälleligt intresse att nyhetsförmedlingen är fullständig och vederhäftig, och detta intresse kan därför ofta få väga över den enskildes anspråk på skydd mot kränkande uttalanden. Jag åsyftar därvid den rutinmässiga strömmen av nyheter om händelser av olika slag, men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen (som forum och bloggar mm).
[Av departementschefen vid lagrådsremissen 1958]
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Är enligt lag inte av “allmänt intresse” eftersom man först och främst måste ha utgivningsbevis och att en viss störning i samhället skett.

Om det är en helt icke-offentlig privatperson finns det alltså generellt ett mycket lågt allmänintresse. Då är uppgiftslämnandet i många fall oförsvarligt.
https://lawline.se

Ett annat viktigt område, där yttrandefriheten bör särskilt beaktas, är den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen (= innehav av utgivningsbevis). Det är ett allmänt samhälleligt intresse att nyhetsförmedlingen är fullständig och vederhäftig, och detta intresse kan därför ofta få väga över den enskildes anspråk på skydd mot kränkande uttalanden. Jag åsyftar därvid den rutinmässiga strömmen av nyheter om händelser av olika slag, men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen (som forum och bloggar mm).
[Av departementschefen vid lagrådsremissen 1958]
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Är enligt lag inte tillåtet ens om “uppgiften är sann” och spridaren hade “skälig grund” eftersom det inte kan vara försvarligt att sprida uppgifter om en privatperson (se också punkt 2 ovan).

Ett annat viktigt område, där yttrandefriheten bör särskilt beaktas, är den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen (= innehav av utgivningsbevis). Det är ett allmänt samhälleligt intresse att nyhetsförmedlingen är fullständig och vederhäftig, och detta intresse kan därför ofta få väga över den enskildes anspråk på skydd mot kränkande uttalanden. Jag åsyftar därvid den rutinmässiga strömmen av nyheter om händelser av olika slag, men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen (som forum och bloggar mm).
[Av departementschefen vid lagrådsremissen 1958]
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Är enligt lag inte tillåtet heller om förtalsuppgiften redan är allmänt känd.

Denna uppgift [= förtalet] behöver inte vara en nyhet för tredje man, det föreligger förtal även om tredjeman redan kände till uppgiften. Det har inte heller någon betydelse var i spridningskedjan uppgiftslämnaren befinner sig, uppsåt för förtal kvarligger även om uppgiften skulle vara allmänt känd. [..] om pressen diskuterar allmänt kända förhållanden, då är det ej förtal.
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen (som forum och bloggar mm).
[Av departementschefen vid lagrådsremissen 1958]
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Är enligt lag tillåtet i yrkesmässig nyhetsmedia. Skandalpress, olika bloggar och forum räknas inte som nyhetsmedia.

Ett annat viktigt område, där yttrandefriheten bör särskilt beaktas, är den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen (= innehav av utgivningsbevis). Det är ett allmänt samhälleligt intresse att nyhetsförmedlingen är fullständig och vederhäftig, och detta intresse kan därför ofta få väga över den enskildes anspråk på skydd mot kränkande uttalanden. Jag åsyftar därvid den rutinmässiga strömmen av nyheter om händelser av olika slag, men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen (som forum och bloggar mm).
[Av departementschefen vid lagrådsremissen 1958]
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Är enligt lag inte tillåtet att diskutera förtalsuppgifter utan utgivningsbevis även om allmän media med utgivningsbevis nämnt samma förtalsuppgifter.

Ett annat viktigt område, där yttrandefriheten bör särskilt beaktas, är den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen (= innehav av utgivningsbevis). Det är ett allmänt samhälleligt intresse att nyhetsförmedlingen är fullständig och vederhäftig, och detta intresse kan därför ofta få väga över den enskildes anspråk på skydd mot kränkande uttalanden. Jag åsyftar därvid den rutinmässiga strömmen av nyheter om händelser av olika slag, men däremot icke sensations- eller skandaljournalistiken som ej står i samband med den egentliga nyhetsförmedlingen (som forum och bloggar mm).
[Av departementschefen vid lagrådsremissen 1958]
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Är enligt lag tillåtet om utpekandet inte är rimligt och att omgivningen förstår att det inte kan vara rimligt. Peka ut någon som utomjording, troll, häxa eller liknande är alltså inte rimligt och då tillåtet.

Det ska gå att “sanningspröva” uppgiften på så sätt att den ska vara rimlig. Att utpeka någon som en häxa som sysslar med trolldom uppfyller på så sätt inte kravet eftersom det är ett helt orimligt påstående.
https://lawline.se

Är enligt lag möjligen tillåtet om det handlar om en offentlig person och oftast krävs att platsen har ett utgivningsbevis.

En person som har en offentlig position genom sitt yrke eller på andra sätt sägs ibland vara en offentlig person.
wikipedia.org
Om en privatperson är misstänkt för ett sexualbrott finns det mycket sällan skäl att namnge. Om det skulle vara vår statsminister, ÖB eller ledande tjänstemän i offentlig förvaltning, kommer saken i ett annat läge. De personerna är samhällsbärare, vi har ett ansvar att utkräva av dem. Men begreppet offentlig person räcker inte för att avgöra när det är rimligt att berätta om förövaren. En mängd personer rör sig på den offentliga arenan utan att vara samhällsbärare: artister, underhållare, idrottsatleter… Vi känner till dem och är nyfikna på dem, men har inte något offentligt ansvar att utkräva av dem.
journalisten.se
En offentlig person är en politiker, högt uppsatt tjänsteman eller profilerade företagsledare. Det är inte att man, som den allmänna debatten ofta gör gällande, har ett stort instagramkonto.
breakit.se
Se också en närmare förklaring:
https://www.sigmag.se/lag-offentlig-person/

Det är den åtalade som skall bevisa sin oskuld till framlagda förtalsbrott.

Bevisbördan åvilar vid förtalsbrott den tilltalade i förtalsmålet.
Juridiska Institutionen Handelshögskolan

Brottet kan under vissa omständigheter ledas av åklagare

För att brottet förtal ska falla under allmänt åtal, dvs. kan åtalas av åklagare, krävs att det är fråga om någon av två specifika situationer:

      • förtal mot en person i samband med hans eller hennes myndighetsutövning
      • förtal med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck

Därutöver krävs att det varit fråga om förtal av allvarligt slag. Det kan det vara till exempel vid återkommande förtal under en viss tid eller om någon utsatts för allvarliga förtal på exempelvis sin arbetsplats eller i sitt bostadsområde. Enstaka uttalade grova skällsord är i allmänhet inte tillräckligt för att åklagare ska kunna väcka åtal.
ÅKLAGARMYNDIGHETEN
Lawline

Det kan finnas möjlighet att åklagare leder även förtalsbrott

När åklagaren ska bedöma om det finns särskilda skäl för att väcka allmänt åtal har det betydelse vad det är för uppgifter eller bilder som har spridits, hur och till vem uppgifterna/bilderna har spridits och vad det har fått för konsekvenser för den utsatta personen. Ju allvarligare brottet är, desto starkare skäl finns det normalt för att väcka allmänt åtal. Exempel när det kan vara påkallat att åklagare väcker åtal:
Stor spridning (exempelvis på internet) av påståenden om att en person har begått ett allvarligt sexualbrott.
ÅKLAGARMYNDIGHETEN
Lawline

Gränsdragning mellan lagligt och olagligt förtal

Det finns tre ärekränkningsbrott: förtal, förtal av avliden och förolämpning. Vi har i denna uppsats valt att fokusera och granska rättsläget när det gäller förtal, men har även berört förtal av avliden och förolämpning. Vi har utrett vad media får skriva om och när förtal föreligger. Vi har även tagit reda på om satir skiljer sig från förtal. För att ta reda på om förtal föreligger finns det tre rekvisit som måste vara uppfyllda. Dessa lyder:

    1. Det ska vara ett lämnande av en uppgift
    2. om någon annan
    3. som är till för att utsätta denne för andras missaktning

Det räcker att den utpekade skulle ha kunnat utsättas för andras missaktning. Ett krav på att skada faktiskt uppkommit föreligger inte. Varje nytt upprepande av en uppgift som innebär förtal är att anse som ett nytt brott.

För att journalistik alls ska fungera finns det vid förtal ett par grunder för ansvarsfrihet. Rekvisiten kan sammanfattas i följande punkter:

    1. Förtal är straffritt om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och
    2. a, uppgifterna var sanna eller
      b, det fanns skälig grund att anta att uppgifterna var sanna

Prövningen måste börja i punkt ett. Endast om det anses vara försvarligt att lämna uppgift i saken görs en prövning av uppgiftens sanningshalt. Det finns inga speciella bestämmelser när det gäller satir. Samma bedömning görs som vid förtal.
ÖREBRO UNIVERSITET

Länkar:

Handbok för åklagare om förtal och förolämpning

 


Våra anteckningar


Bara den drabbade får åtala och leda processen själv

Denna form av brott får nästan endast åtalas av målsäganden. Om nätplatsen har utgivningsbevis kommer en jury att användas. Den drabbade måste oftast själv utreda brottet, skaffa bevis och driva målet i domstol. Ovanstående krav på en förtalad gör att lagen i princip är värdelös för det är få, om någon, som mäktar med uppgiften. Se: https://lawline.se/answers/5306 och https://lawline.se/answers/1435

Det finns tillfällen då åklagare kan leda processen

Det kan dock finnas några få undantag för privatpersoner om förtalet anspelar på:

      • ras
      • hudfärg
      • nationellt eller etniskt ursprung
      • trosbekännelse
      • sexuell läggning
      • könsöverskridande identitet eller uttryck

Om något av ovanstående används vid kränkningar kan målet utredas och drivas av åklagare. Tyvärr har inte alla åklagare förstått det så det kan krävas mycket kommunikation med rättsväsendet för att det skall bli så.
Dessa uttryck är de vanligaste som näthatare använder så det kan finnas gott hopp om att de fälls för brott om det blir ett åklagarlett mål.

Gärningsmannen skall ha som mål att skapa missaktning

Meningen “ägnad att” betyder i lagtexter att den som gjorde-, skrev- eller uttalade sig hade som mål att det skall skapa missaktning hos andra personer. Det betyder att om målet är att belysa ett problem som att skriva en bok, artikel eller i talformat om en händelse eller liknande är det inte en brottslig handling, men då måste det vara sant. Det behöver inte vara så att gärningsmannen själv är medveten om målet att skapa missaktning utan det avgörs utifrån hur det formulerats och var det hände.

Hur länge är förtal ett förtal

Förtalsbrottet har i rättspraxis inte ansetts vara ett s.k. perdurerande brott. Preskriptionstiden har räknats från den dag då uppgiften lämnats till annan (källa: Åklagare ). Enligt rättspraxis anses ett skrivet förtal som ligger kvar på exempelvis internet inte vara ett pågående brott. Brottet sker när uttalandet postas. Däremot kan det anses vara ett brott så länge någon kan läsa det eftersom preskriptionstiden räknas från sista person som läste. På nätforum läser folk hela tiden och enligt preskriptionsreglerna flyttas preskriptionstiden ständigt fram. I praktiken, trots rättspraxis, så är ett skrivet förtalsbrott som är offentligt tillgängligt ett ständigt pågående brott.

 


Missuppfattningar


Sprida vidare andras texter

Ett alias på forumet Flashback:
Det verkar som om BO inte förstår att det är massmedia som spridit uppgifter, och Flashbackanvändare bara resonerat och diskuterat, om än i grov och ibland kränkande ton.

Lagen:
Det är viktigt att komma ihåg att det inte nödvändigtvis är den som ursprungligen spred uppgiften som gör sig skyldig till förtal. Det är spridandet som är ansvarsgrundande vilket innebär att även de som delar inlägg kan göra sig skyldiga till brottet.
Ängla Eklund – Ordförande Institutet för juridik och Internet
Rosanna Eddin – Institutet för juridik och Internet

 


4 thoughts on “Lag – Utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd

  1. Tack för så enkelt klargörande vad som gäller.
    Har aldrig riktigt fattat denna lag men nu förstår jag. De flesta som hänger sig åt hat på nätet tror verkligen de får göra det pga andra stycket i lagen. Men enligt detta klargörande gäller det inte dem.
    Kanon!!

  2. Fattainte Lagerman:
    Tack för så enkelt klargörande vad som gäller.
    Har aldrig riktigt fattat denna lag men nu förstår jag. De flesta som hänger sig åt hat på nätet tror verkligen de får göra det pga andra stycket i lagen. Men enligt detta klargörande gäller det inte dem.
    Kanon!!

    Ja, det är ett återkommande problem med vad näthatarna tror de har rätt till. Förtalsgränsen går lägre ner än de flesta tror. Privatpersoner får man överhuvudtaget inte förtala. Allmänt intresse är mycket svårt att uppnå.

  3. Har ett litet exempel på ett så kallat grovt förtal: Om någon person som är medlem i en idrottsförening på falska grunder påstår att en som är klubbordförande har förskingrat/fifflat till sig 10000 kronor från en klubbkassa som tillhör en idrottsförening och det visar sen att klubbordförande aldrig ens har gjort dessa saker som en medlem till exempel påstår via mejl och inlägg på forumsidor samt
    SMS-meddelande . Då har medlemmen i idrottsföreningen som har spridit ut dessa falska påståenden om ordföranden oavsett via internet,mobiltelefon muntliga ryktesspridningar på stan gjort sig skyldig till grovt förtal .Att utmåla någon person som kriminell bör klassas som grovt förtal . Just sånt bör man se allvarligt på.

  4. Spion:
    Har ett litet exempel på ett så kallat grovt förtal: Om någon person som är medlem i en idrottsförening på falska grunder påstår att en som är klubbordförande har förskingrat/fifflat till sig 10000 kronor från en klubbkassa som tillhör en idrottsförening och det visar sen att klubbordförande aldrig ens har gjort dessa saker som en medlem till exempel påstår via mejl och inlägg på forumsidor samtSMS-meddelande . Då har medlemmen i idrottsföreningen som har spridit ut dessa falska påståenden om ordföranden oavsett via internet,mobiltelefon muntliga ryktesspridningar på stangjort sig skyldig till grovt förtal .Att utmåla någon person som kriminell bör klassas som grovt förtal . Just sånt bör man se allvarligt på.

    Det är sällan man använder “grovt förtal”. Det krävs väldigt mycket för det. Men att påstå offentligt att någon stulit pengar ur en kassa är definitivt förtal. Idrottsföreningen borde stämma mannen för detta. Om mannen är lätt att identifiera på så sätt att han inte kan komma undan genom att skylla på olika teknikaliteter som att någon annan hade tillgång till hans dator mm så är chansen till en fällande dom uppenbar. Man kan ju dock först polisanmäla det och se om en åklagare tycker det är av allmänt intresse. Jag är dock tveksam till det så en stämning är vad som gäller.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.