Sätt dit era bannemän

Sätt dit era bannemän

[EDIT: Vi avråder från FT-mål numera]

Om du blir kränkt på nätet

Om du blivit utsatt för näthat och vet vem det är som näthatat skall du naturligtvis polisanmäla händelsen. Därefter tar väntan vid. Det kan gå upp mot ett år innan du får svaret att utredningen läggs ner. Det är märkligt att det skall ta så lång tid att lägga ner en utredning som aldrig ens påbörjats?

Egen utredning

Om du däremot gjort en egen utredning och den är av god kvalité och tämligen omfattande, speciellt identifieringen av gärningsmannen kan utredningen lämnas till en åklagare om polisens utredare tycker att detta är ett brott. Det kan också ta upp mot ett år för åklagaren att skriva texten “ej av allmänintresse”. Det är nämligen så att åklagare väljer alltid att kalla det för “ej av allmänintresse” oavsett om det varit ett stort allmänt intresse runt frågan eller inte. Förmodligen handlar det om den tunga graden av beviskravet enligt “utom rimligt tvivel” som får åklagare att avstå åtal. Kravet “utom rimligt tvivel” kan vara en film, foto eller flera mycket goda vittnesmål som också stämmer med andra delar av utredningen. Om det finns minsta möjlighet att det inte är den misstänkte som är gärningsmannen når man inte upp till kravet “utom rimligt tvivel”.

Ett konstaterat brott har begåtts

Men det är ändå bra att en åklagare satt just den stämpeln “ej av allmänintresse” på utredningen för det innebär att polisen och åklagaren anser att utredningen är bra och förmodligen att de anser det begåtts ett brott.

Gå vidare med enskilt mål kan bli dyrt

Ovanstående behandling är ett kvitto på att du absolut kan gå vidare med detta i så kallat “enskilt mål“. I detta läge backar de flesta ur då det finns en risk att man, i en rättegång,  anser gärningsmannen inte är tillräckligt identifierad enligt “utom rimligt tvivel“. Det kan räcka med att det finns utrymme i identifieringen att någon annan suttit vid datorn. Alla i rätten kanske ändå tycker att det “sannolikt” är gärningsmannen men inte når upp till “utom rimligt tvivel” frias gärningsmannen ändå. Det som händer efter ett friande av gärningsmannen är att den som startar det enskilda målet bli betalningsskyldig, inte bara för sina egna kostnader, utan också för gärningsmannens kostnader. Till detta kommer kostnaden för själva rättegången osv. Det kan bli oerhört dyrt och tungt för en enskild att bära, förutom det oerhört tragiska att gärningsmannen får betalt för att han bett sig åt som ett svin, därför avstår man. Efter en genomgång av sådana här mål har kostnader mellan 50.000kr och ända upp till 500.000kr hittats. Normalt ligger dock kostnaden runt 100.000kr.

Finns en utväg

Men misströsta inte för det finns faktiskt en utväg som allt för sällan utnyttjas, det så kallat FT-mål. FT betyder “Förenklat Tvistemål”. Det rätta namnet är dock “Lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden”. I folkmun säger man “småmålslagen”.

Nackdelarna

Om vi börjar med nackdelarna, som egentligen inte är någon nackdel, är att man högst får begära ett skadestånd på ett halvt basbelopp eller ca 22.000kr för närvarande. Det är ingen nackdel att maxvärdet är så pass lågt därför en vanlig rättegång dömer sällan eller aldrig ut mer än så. I det kända “Instagramsmålet” som konstigt nog bedömdes vara av “allmänt intresse” och därmed en dyr åklagarledd rättegång utdömdes ca 15.000kr i skadestånd till de kränkta. Därför skall man inte misströsta om högsta beloppet är 22.000kr. Vi skall också komma ihåg att skadeståndet eller dess storlek inte får vara prio ett. Prio ett är att gärningsmannen döms, det gör ont tillräckligt för att några dussin på Flashback lugnar ner sig.

Fördelarna

Fördelarna med ett “småmål” är flera. Det är inte lika betungande då målet oftast avgörs av en domare innan det gått så långt att man skall träffas. Det kan nästan sägas att rättegången pågår i slow motion där båda parter sitter hemmavid och skickar inlagor och mot-inlagor till domaren. Av dessa kan domaren sedan avgöra målet på egen hand, kallas för “ärendet avgörs på handlingarna”.

I Tingsrätten

Om ärendet inte kan “avgörs på handlingarna” kommer domaren att kalla båda till ett förmöte kallat “muntlig förberedelse” i Tingsrätten. Ibland kan ärendet avgöras redan vid den träffen genom en så kallat “förlikning” men om det inte gör det så blir det till slut domstolsförhandlingar kallat ” huvudförhandling”. I en sådan  “huvudförhandling” sitter man som vid första mötet men nu kan vittnen kallas in osv. Men det är bara de båda parterna och domaren i lokalen. Därefter delar domaren ut domen.

Om anmälaren förlorar målet

Om den anmälande parten förlorar ett sådant mål, när man gått hela vägen, kostar det max 10.000kr men oftast inte mer än ett par, tre tusen.

Det fina med ett “småmål”, förutom den låga kostnaden, är att beviskravet är sänkt från “utom rimligt tvivel” till “sannolikt“. Det innebär i praktiken att förövaren inte kan skylla på att “någon annan satt vid datorn”, eller liknande, om bevisningen visar att det inte är rimligt att så skett.

De kostnaderna för ett småmål kan bara uppgå till (ungefärliga kostnader):

  1. 500kr = anmälan
  2. 1800kr = max en timmas juridisk rådgivning (advokat)
  3. 2000kr = Kostnader för förlorad arbetsinkomst och resor för motparten (gissat belopp)
  4. 2000kr = Kostnader för förlorad arbetsinkomst och resor för ev. vittne (gissat belopp)
  5. Kostnader i samband med att målet först varit ett enskilt mål (sällan förekommande)
  6. Andra kostnader som viss handräckningstjänst mm (sällan förekommande)

Räkna man samman rimlig normalkostnad där punkt 5 och 6 inte använts kan målet kosta anmälaren 6.300kr, om vittne använts, eller 4.300kr om vittne inte använts. Alltså kan man räkna med en kostnad på mellan 3.000kr och 4.000kr plus minus 1.000kr. Om juridisk rådgivning inte använts kan kostnaden hamna så lågt som under 2.000kr. Den vanligaste summa ligger mellan 2.000kr och 4.000kr vid ett förlorat mål. Om man upptäcker tidigt att detta inte går i hamn kan man välja att, efter överenskommelse med motparten, avbryta målet och då blir kostnaden 500kr och kanske kostnaden för juridisk rådgivning. Kostnaden skall alltså inte avskräcka för att anmäla någon för förtal eller liknande nätbrott.

Vinner målet

Vinner man målet får den anmälde parten betala det skadestånd som domaren dömer ut. De vanligaste utdömda beloppen ligger mellan 3.000 och 15.000kr med det vanligaste beloppet runt 5.000kr.

Här kommer vi in

De som vi identifierat och lägger upp på bloggen kanske blir en utväg för de som näthataren kränkt att “sätta dit” genom småmål. Det kommer till och med vara så att vi söker upp de som blivit näthatade och lämnar över både identifieringsdokument och förtalsdokument till den drabbade. Vi kommer också upplysa om hur ett småmål går till.

 

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer