https://www.sigmag.se

Offentliga handlingar – tillåtet att diskutera

Offentliga handlingar – tillåtet att diskutera, vi tänker naturligtvis på offentliga handlingar som innehåller olika beskrivningar av personer med personuppgifter. Det handlar då mest om brottsutredningar (FU eller FUP) och domstolars olika domar och liknande. Eftersom det pågår diskussioner ute på nätet i stor omfattning om innehållet i dessa dokument och att de som diskuterar gör detta i vetskapen att offentliga handlingar får man diskutera öppet för de är ju just offentliga. Man lägger frikostigt ut delar av innehållen på nätet ur dessa offentliga dokument och personuppgifter tycks vara det mest populära att lägga ut.

Offentlighetsprincipen

I Sverige och i de flesta andra länder är dokument skapade av myndigheter ofta offentliga. Tanken är att i en demokrati skall alla kunna utöva medborgerlig kontroll över myndigheternas agerande och deras förehavande. Orsaken är att ingen skall kunna undanhålla uppgifter för folket som i sin förlängning till och med kan leda till en statskupp eller andra av folket ogillande åtgärder. Sverige är det land som i praktiken har den största transparensen och flest dokument offentliga. Dock finns det några länder som också tvingar vissa privata dokument att vara offentliga. Vi var tidiga med offentlighetsprincipen,  redan år 1766 beslutades om en viss offentlighet:

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar

Läs mer här: Wikipedia

Tillhandahålla offentliga handlingar

Ute på nätet finns det en hel del som tillhandahåller offentliga handlingar åt var och en som vill ta del av innehållet. Det är inte per automatik tillåtet. Bara de med utgivningsbevis på sin databas kan tillhandahålla sådana dokument. Enligt nya lagen om personuppgifter, Personuppgiftslagen eller GDPR, krävs samtycke av den det gäller för att personuppgifter skall kunna göras offentliga:

Företag och organisationer har skyldighet att bevisa vem som lämnat samtycke till vad och när. De som är registrerade ska kunna ta tillbaka sitt samtycke och har även rätt att bli glömda.

Ett giltigt samtycke ska vara tydligt formulerat och enkelt att förstå. Samtycken ska samlas in separat för varje syfte och ge individen möjlighet att tacka nej. Det kan bli väldigt dyrt att inte ha giltiga samtycken, då vitet kan vara upp till 4 % av koncernens årsomsättning.

De flesta som lägger ut offentliga dokument har nästan aldrig fått samtycke av de personer som dessa dokument innehåller. Det är alltså inte tillåtet för vem som helst att lägga ut dokument på nätet som innehåller personuppgifter och det är definitivt inte alls tillåtet att lägga ut andras personuppgifter. Detta gäller alltså olika elektroniska mötesplatser (som ex.vis Flashback), bloggar, hemsidor och andra platser där personuppgifter kan läggas upp. Om personuppgifter ändå lagts ut på nätet har den drabbade rätt att få detta avlägsnat. Straffen för att inte följa dessa lagar är dryga om nu inte vårt rättsväsende återigen fegar ur. De med utgivningsbevis kan lägga ut och tillhandahålla sådana uppgifter utan att fråga den det gäller om det är ett synnerligen berättigat intresse. Källa: samtyck.se. Känsliga personuppgifter är enligt lag definitivt förbjudet att lägga ut någonstans:

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv.

Före GDPR

Även före den nya lagen var det förbjudet att lägga ut personuppgifter om det var kränkande för den drabbade. De som postar på exempelvis forumet Flashback tror de har eller hade rätten att lägga ut sådana uppgifter hur som helst men det är eller var definitivt fel. 1998 dömdes Jan Axelsson, Flashbacks ägare, för förtal av Stockholms tingsrätt, för att ha spridit uppgifter ägnade att väcka andras missaktning. Det gjorde han i sin tidning flashback.se som har utgivningsbevis och uppgifterna fanns i offentliga dokument som var och en kan ta del av ändå fälldes han för förtal. Forumet Flashback har inget utgivningsbevis som skyddar postarna därför skall det vara lättare att fälla dem för att ha spridit uppgifter ägnade att väcka andras missaktning oavsett om uppgifterna är offentliga eller inte. Det hela försvåras dock av de märkliga reglerna om att man måste driva sådana fall själv i domstol och vem kan det?
Men det är och har alltid varit olagligt att sprida uppgifter ägnade att väcka andras missaktning genom att lägga ut offentliga handlingar eller genom att hänvisa till dem.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer