Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet har analyserat näthatet och kommit fram till att det i huvudsak inte är klassbundet. Däremot tycker hon att språkbruket mer hör hemma i medelklass än någon annan klass. Hon har också kommit fram till att känslan av klasslöshet inte har något med näthat att göra. Hat och mobbing har alltid funnits men tar sig olika uttryck beroende på plattformen som används.
Internet är en “perfekt” plattform för mobbing och hat. Där ställs frågan på sin spets då vissa ljusskygga forum/bloggar tillåter folk att uttrycka sig hur som helst utan gränser. Orsaken till den extremt råa ton som råder idag kan tillskrivas dessa forum och bloggar. Men också internetleverantörer får här bära ett ansvar som tillhandahåller linor ut på nätet för denna ofta olagliga verksamhet. Bahnhof är en av de i Sverige som hellre låter folk ta sina liv än att stävja brottslig verksamhet.
Det är alltså lättare nu att mobba och hata då man inte behöver ta konsekvenserna av sin gärning. Mängder av forskningsrapport om näthat har producerats genom åren men ingen av dem kan påvisa att näthatet är klassbundet eller att näthatet existerar därför någon annan klass trängts bort från att göra sig hörd. Arbetarklass har en lång tradition av att kräva lag, ordning men framför allt rättvisa. Dessa värderingar skapar en osynlig vägg mot att näthata. Samma värderingar har inte alltid medel och överklass. Där handlar det mer om yttrandefrihet och individens frihet. Därför har medelklass närmare till näthat än arbetarklass. Men medelklass utgörs ofta av välutbildat folk som begår ett brott mot sin välordnade etik om de skulle sitta med simpelt näthat.
Vem är då näthatare?
De som näthatar drivs ofta av och skapar oproportionellt stort utrymme i debatten om misogyni, homofobi, islamofobi, antisemitism, feminism, kommunism, kulturradikalism och auktoritära värderingar. Det är alltså definitivt inte vänstern som näthatar, även om någon enstaka missanpassad också kommer därifrån, utan det är ofta det yttersta skiktet av medelklass, dvs de som inte lyckats “bli något” ofta på grund av psykiska problem eller andra problem och i vissa fall de som inte känner någon tillhörighet i någon klass och som samtidigt är bittra på det bestående som näthatar.
Eller som Professor Marie Demker säger: “Däremot känner jag hos Thente igen den patriarkala och mästrande ton som medelklassen gärna använder om den arbetarklass den sällan vet så mycket om“.
Den mästrande tonen och språkbruket är alltså från medelklass men språkbruket kan också tyda på “vitkraft”-grupper. Under åren har dessa grupper tagit efter varandra och skapat ett eget näthatarspråkbruk som inte alls stämmer med arbetarklass eller vänstern sätt att bruka språket.
Man kan beskylla vänstern för mycket men inte för att näthata för det finns inga som helst tecken någonstans i Världen att det är så hur mycket näthatarna än vill tro det.
Näthatarna kan alltså sägas vara misslyckad medelklassfolk, som ofta har någon slags psykiskt hinder, blandat med rasistiska element ur flera klasser.
I samband med detta måste också frågan ställas: Varför finns näthat, mobbing och så vidare? Svaret är väldigt enkelt: Därför att det går! Lösningen på att få stopp på eländet är lika enkelt: Se till att det inte går!