I programmet “P4 Extra” 2014-04-27, pratade Carina Holmberg med Helena (“Skelettkvinnan”) om det dataintrång som användare “Karlvonlinne” gjorde på hennes mailkonton.
Journalisten sade, mycket träffande, att hon är friad i domstol men dömd på nätet. Exakt så är det, man blir aldrig friad på nätet, en gång misstänkt betyder för alltid dömd på nätet. Näthatare ser ingen skillnad på misstänkt, friad eller någon som bara råkat komma i vägen, de dömer alla oavsett!
Historien började med att Helena åtalades för brott mot griftefriden som åklagare Kristina Ehrenborg-Staffas lät åtalet omfattas av mycket osmakliga detaljer, nedladdade från nätet, och som ställde till det onödigt mycket för Helena och hennes familj. Åklagaren som åtalade henne, och som tycker att man är skyldig att hålla reda på våra lagar, fölorade mot Helena i Hovrätten. Senare beslutade Högsta Domstolen att inte ta upp målet med motiveringen att Kristina Ehrenborg-Staffas drev målet med moralpanik och att Helena hela tiden haft rätt om hur griftefridslagen skall tolkas (min version av HD:s text). Det är alltså statens utsedda åklagare Kristina Ehrenborg-Staffas som “är skyldig att hålla reda på våra lagar” som Helena haft den goda smaken att göra hela tiden.
I programmet “P4 Extra” berättade Helena hur mycket hennes liv påverkats av att hennes mail spridits på nätet. Bla spreds kärleksmail, sekretesskyddade mail mellan försäkringsbolag och henne. De spred också hennes Visa-kortsnummer, legitimation och mycket andra detaljer som andra kan använda för att begå ekonomiska brott mot Helena. I stort sett spreds flera hundra Mb information om Helenas privatliv som omfattar många års information som för alltid kommer att finnas tillgängligt på nätet.
Spridandet av dessa mail är något som gjorts helt medvetet för att skada Helena så mycket som möjligt. Det är så svinen på nätet jobbar! Men de kommer inte att kunna göra det länge till för vi kommer att behandla dem på det sätt de förtjänar.
Detta är inget annat en oerhörd tragedi för en person som är friad från brott. Jag, som pappa, ser min dotter tyna bort bit för bit. Det hjälper inte att Helena är tuff och kan stå emot svåra lägen som det årslånga åtalet och där hon hanterade åklagaren i domstolarna utomordentligt skickligt eller media som ständigt hängde på telefonen. Hon lät sig inte brytas ner av den tre månaders långa totala isoleringen, men spridandet av mailen och lögnerna på nätet vet jag inte längre om hon kan stå emot då det ger sig till känna varje sekund av dygnet, varje minut, varje timma, varje dygn året om, tick, tack, tick, tack…
Bla berättade Helena, att när hon går till affären eller någon annanstans där det finns folk, undrar hon om de som möter henne har läst hennes kärleksbrev eller om de läst om hennes försäkring, kanske har de hennes id-kort i väskan. Det är tankar som fastnar som klister i undermedvetandet, det går inte att få bort!
Journalisten frågade också om jakten på de som gjort henne illa på nätet. Helena sade att vi jobbade i början bara med dem som skadat henne och hennes familj men har på senare tid utökat till att hitta användare över hela Flashback. Hon sade vidare att ip är inget verktyg att sätta fast någon, vi använder andra metoder som säkrare kopplar anonyma användare till en fysisk person. Det är så vi gjorde när Karlvonlinne togs fast.
Journalisten frågade om Helena pratat med någon av näthatarna som hon hittat. Hon svarade att det har hon gjort och några har bett om ursäkt och de blir förlåtna. Hon berättade också att hon har träffat några av dem ansikte mot ansikte. En liten del av näthatarna är inte bara sjuka individer de kan var helt friska men hänger med bara “av farten”. Sanningen är att de friska inte ser det som händer i trådarna på nätet som något verkligt. Det är ett spel som skall vinnas! Men när de plötsligt står där och ser “spelets” huvudperson mellan fyra ögon kommer ångern över dem, en del börjar gråta andra blir helt stumma och försvinner från nätet för gott. Några har senare blivit vänner med Helena och någon också med familjen.
Alexandra Rodell, på Juridikinstitutet, var med i programmet och berättade att detta är en allt för vanlig berättelse. Själva hackningen är väldigt integritetskränkande men här har också alla mail spridits ut, mer kränkande än så är svårt att uppnå. På frågan om hur lagarna fungerar säger hon att det är samma lagar på nätet som i verkligheten, de skall fungera på samma sätt. Med de spridda mailen fungerar det så att även sanna uppgifter kan utgöra en missaktning och är förbjudet. Med förtal fungerar det annorlunda. Lagen anser att förtal oftast är en tvist mellan två personer och skall drivas i rätten av dem själva. Det är alltså inte åklagarstyrt, allmänt åtal, utom vid sällsynta tillfällen. Men så ser inte verkligheten ut på nätet, lagarna hänger helt enkelt inte med i svängarna. Det hon säger betyder egentligen att driva eget åtal kan bli dyrt för den drabbade, man kan alltså bli straffad, inte bara av näthataren, utan också av samhället trots att man är helt oskyldig och den andre är skyldig. Det är ett mycket allvarlig rättsäkerhetsproblem som näthatarna medvetet nyttjar för att kunna näthata.
På frågan om att gräva fram de som begått brott på nätet, säger Alexandra, att Helena inte själv skall behöva göra detta men polisen har små resurser och kan helt enkelt inte tekniken att leta upp anonyma personer på nätet som Helena kan. Vi har helt enkelt inte det skydd vi skulle behöva mot nätbrott, det finns för mycket luckor som stänger mot åtal och dessutom prioritera polisen inte dessa brott. Utbildning måste till så polisen lär sig tekniken att söka på nätet, detta måste de prioritera. Spridning av känsligt material på nätet är mycket svårt att komma åt och att få bort säger hon vidare.
Vi i vår grupp lägger också tid på att få bort material på nätet. Förutom dokument mot Helena och familjen har vi har fått mängder av förfrågningar av andra om vi kan hjälpa dem att få bort sådant material. Till idag har hundratals dokument tagits bort från nätets alla hörn, efter våra påpekanden. De som “lägger upp” material på nätet gör det ofta på platser där det är svårt att få bort det. Bla kan det vara så att ägaren till platsen inte går att hitta osv. Men det går att hitta alla, även ägare till sådana sajter. Det som vi har problem med är när de ändå vägrar att ta bort något. Där använder vi en annan besk medicin som jag inte tänker berätta här.
Hur dålig Helena än känner sig kommer hon och gruppen bakom aldrig att ge sig, vi kommer, förr eller senare, plocka fram de som skadat henne. Vi kommer att straffa dem på ett eller annat sätt, detta skall inte gå ostraffat förbi. Lite på det!
Målet mot Helena var det sista målet som Kristina Ehrenborg-Staffas ledde som Kammaråklagare. Därefter fick hon “städa ur” skrivbordet och jobbar numera på Utvecklingscentrum (UC).
Programmet kan avlyssnas här: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=104
(Titta längst upp i fönstret.)
Kent Carlsson
Ansvarig utgivare
Man blir mörkrädd av att läsa hur det går till på nätet. Alla som jobbar mot hatet borde sammarbets för att få stopp på eländet!
Jag lider med Helena och finner inte ord för det djävulskap hon utsatts för.
Vi måste allesammans stå upp enad för att stoppa näthatet. Jag känner medlidande för allt skit och jävulskap i form av grova påhopp som Helena och hennes familj inklusive hennes vänner har utsatts för på nätet i form av grova påhopp i snart 6 år. Det är jätteviktigt att Helena, samt hennes anhöriga , och vänner får ett jättestarkt stöd av oss som har stött dem under de år.Vi måste hoppas på att år 2014 blir ett år då nätmiljön blir mer tryggare och säkrare för alla och att allt näthat upphör. Riksdagen borde klubba för att det ska bli strängare straff för hot, trakasserier,förtal,uthängning av andras personers privatliv, respektive deras privata angelägenheter respektive uthängning av personuppgifter som tillhör andra personer,uppvigling till brott, uppvigling/stämpling till terroristattentat,utpressning,hets mot folkgrupp med mera som sker på nätet och i det riktiga livet 24/7
Tack för dina fina ord! Alla människor är inte draktiga näthatare, det finns även de med mycket empati och omtanke. Näthatarna är i minioritet. Väldigt få näthatar regelbundet medan lite fler näthatar sporadiskt. Kan tänka mig att de sporadiska näthtarna finns i ungefär samma antal som SD har väljare.