http://ifolkets.intre.se

Google – Struntar i lagen kostar 75 miljoner

Google har flera gånger fått sanktionsavgifter för att de inte hörsammar folks krav att bli borttagna från sökträffarna. Ibland hörsammas kraven efter mycket lång tid och upprepade försök av drabbade men bara för att några veckor senare upptäcka att sökträffarna är tillbaka. Datainspektionen dömer nu ut en sanktionsavgift på 75 miljoner för att Google struntar i våra lagar.

Uthängningar kan bli ödesdigert

Bli uthängd på exempelvis hatforum som Flashback kan bli ödesdigert för den uthängde. Man får inga arbeten och i vissa fall kan man inte få en bostad. Företagare förlorar sina bankkonton över en natt bara för att någon idiot på det destruktiva hatforumet Flashback är avundsjuk på företagaren. Vi känner till företag som flyttat från landet efter att de hängts ut på samma hatforum. Men värst är alla de som tagit sina liv efter att hatforumet hängt ut och förvanskat uppgifter om dem. Ägaren struntar fullständigt i om unga människor tar sina liv, han tycker bara de är lättkränkta och att det är en självklar del av yttrandefriheten. Samtidigt gömmer sig yttrandefrihetsivraren för möjlighet att stå till svars för sitt handlande på ett sätt som tydligt visar att han själv är den lättkränkte.

Radering kan mildra uthängningarna

Kan man få sökmotorer att radera träffar för ens egen person har mycket vunnits för individens frihet att överhuvudtaget kunna överleva. Detta har EU och flera länder utanför EU tagit till sig och skapade det som kom att kallas “rätten att bli glömd”. “Rätten att bli glömd” kom senare att ingå i Dataskyddsförordningen (GDPR).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter
Källa: wikipedia.org

Sökmotorer som Google måste ha rutiner för att folk skall kunna bli raderade från att vara sökbar. Efter mycket påpekande och hot om stora sanktionsavgifter införde Google en sådan rutin. Rutinen är dock svår att gå igenom vilket gör att flera ger upp redan i inledningsfasen. De som orkar hela vägen får ändå inte sina uppgifter raderade. Svaren brukar vara att sökanden är en känd person för att denne är omskriven på nätet eller att uppgifterna är av stort folkligt intresse osv. En person som hängts ut på nätet och vars uthängning spridits hamnar i ett moment 22 eftersom Google inte tar bort sökträffar om personuppgifterna kan hittas på flera olika platser. Det folkliga intresset är bara påhitt av Google för att slippa radera. Eller om en person blivit omskriven på grund av att denne åtalats och omskrivits i media enligt är enligt Google en offentlig person och inte heller då tas sökträffar bort. En offentlig person är inte samma sak som en känd person. En offentlig person är en person som har ett offentligt arbete i statens tjänst inget annat. Google och flera andra nätaktörer blandar medvetet ihop begreppen för att slippa radera.

Datainspektionen kontrollerar efter klagomål

Efter att Datainspektionen fått in mängder av klagomål på att Google vägrar radera sökningar eller det tar för lång tid att få sig raderad och att borttagna sökningar återkommer har datainspektionen gjort kontroller under en längre tid av Google. Till Datainspektionens förvåning vägrar de inte bara utan de kontaktar platsen dit sökningarna leder till att de nu tar bort länken dit. Det medför att dessa mer eller mindre lagliga platserna på nätet kan flytta om uthängningarna så att det uppstår en ny söklänk hos Google så kort tid som en eller två veckor efter att ursprungslänken raderats.

Den andra anledningen till sanktionerna är hur Google hanterar borttagna sökresultat. Nätjätten skickar då ut ett mejl med information om åtgärderna till webbsidans administratör. Vilket Datainspektionen anser undergräver systemet eftersom webbplatsen ägare då enkelt kan ompublicera informationen på en ny adress och därmed kringgå spärren.
Källa: Ny Teknik

Datainspektionen har vid två tillfällen innan utdömt sanktionsavgift för överträdelser mot GDPR. Som bland annat gäller en gymnasieskola som använt ansiktsigenkänningsteknik, och upplysningstjänsten Mrkoll som publicerat privatpersoners betalningsanmärkningar. Enligt GDPR kan tillsynsmyndigheter utkräva sanktionsavgifter på upp till 4% av ett företags omsättning men max ca 200 miljoner kronor. Sanktionsavgiften på 75 miljoner till Google från Datainspektionen skvallrar om att Datainspektionen ser det Google struntar i som mycket allvarligt. 75 miljoner för Google är dock en struntsumma därför borde maxnivån på 200 miljoner tas bort och 4% gälla utan gräns i miljoner för att åtgärderna skall få den tyngd som motsvarar folks lidande under uthängningar.

Läs mer: Ny Teknik

6 tankar på “Google – Struntar i lagen kostar 75 miljoner

  1. Det är tragiskt att Google-jätten inte tar sitt ansvar och jobbar med kvalité. McDonalds, Coca Cola och andra stora företag som likt Google köpt upp alla konkurrenter eller bara vuxit ur sina byxor kan man medvetet välja bort men Googles fall finns inte det valet.

    Världens största sökmotor skulle kunna uträtta stordåd om de valde att filtrera bort en del som inte är ”viktigt” för allmänheten.

    Helt okej i sig att hitta länkar till hemsidor, bloggar och alternativ media men att även länka till varje sidas respektive länk är ju idiotiskt.

    Detta är på ett sätt också ett folkförakt. Man litar inte på att människors särintressen leder dem till research utan vill visa upp för hela världen vad Lisa åt till frukost imorse, vem Kalle rånade för tio år sedan o.s.v

  2. Detta är inget vi ägnar oss åt. men vi är snälla och släpper fram ditt förslag ifall andra vill skriva på.

  3. Hej I Folkets Intresse med debattörer och övriga läsare.

    Undertecknade håller sedan en tid på med ett kommissionsprojekt som utgår från Dk att i första skede i svenska och nordiska Domstolar pröva ansvar och få prejudikat – utan kostnader för dem i medierna och övriga IT forum drabbade – och strategin tillses i första skede I Folkets Intresse Redaktion och när allt är klart första publicering.

    Det nämns att de juristteamet som senaste åren granskar bland annat Flashback funnit att avseende dess ägare finns förhoppning att han med motto Yttrandefrihet på riktigt, medverkar till att rensa upp i sitt Forum pågående brott mot yttrandefrihet som på intet sätt ingår i ”yttrandendefrihetslagar” och nu replik avseende IFI redaktions artikel och debattinlägg.
    Visst kan det verka ”tragiskt att Google-jätten inte (till fullo) tar sitt ansvar och jobbar med kvalité”, men yttersta juridiska ansvaret har de facto skribenten och när det är en besudlad journalist ska kontakt tas med denne som per automatik vägrar att ta bort publiceringarna och de orätt nedsvärtade är maktlösa och rättslösa mot i Sverige politiskt ekonomiskt sponsrade medier!

    Att Datainspektionen dömer ut sanktionsavgift på 75 miljoner för att Google struntar i våra lagar, hjälper inte de via Google brottsutsutsatta när pengarna går i Datainspektionens egen ficka och inte till de drabbade som sammantaget förlorat betydligt högre belopp än 75 miljoner! Av svenska journalister publicerat går direkt ut på nätet och av journalistaktivister i svensk mediamonopolistisk trollfabrik skapade inte existerande berättelser, är ödesdigra för av dem trycksvärtemördade som ostridigt inte är hjälpta av Datainspektionens 75 miljoner!
    Övriga världens stater har självförsörjande medier som granskar av andra mediers journalister orätt anklagade vilket således saknas i Sverige vars journalist och ”old” Flashbackdebattör sedan många år manisk uppviglar Flashbackdebattörer med om-publiceringar vars också i brottsuppsåt omgjorda rubriker hamnar högst upp på Google och alla andra sökmotorer och att hon i första skede är skyldig att ta bort de felaktiga publiceringarna, struntar hon totalt i.

    I andra skede ska Google kontaktas (igen) men här nämnd “old” Flashback-journalist ser till att de falska uppgifterna kommer upp i alla sökmotorers sökfält igen och när Fb debattörer frågat vad som menas med att dra upp det som publicerats flera årtionden bakåt i tiden är ”old” journalistens svar i annat ordalag ungefärligen lydande:
    Väntar med att svara till det finns i Google sökresultat.

    I tredje skede skriftlig kontakt ta med ”old” journalisten genom åren olika chefredaktörer är svar:Det är inte vår uppgift!
    Påtalande att de är chefredaktörs uppgift i detta autentiskt återgivna grova journalistbedrägeri, har besvarats med här endast några naturligtvis bevisbara citat:
    * Hennes (journalisten) psykiska problematik har ställt till de för henne.
    * Det här är politiskt styrt och hon (journalisten ) lät sig dras in i en överåklagares för egen politisk vinning skapad inte existerande härva men nu går det inte att göra någonting, kontakta Google igen!
    * Påtalande av det enorma lidande journalisten i brottsligt uppsåt i flera år publicerad och ompublicerad med än värre falska anklagelser
    i 100% inte existerande berättelse åsamkat för henne totalt okänd familj, barn, nära och kära som inte på något sätt är politiska personer besvaras:
    * Ja, men det är historia nu och Ma*i* B (journalisten) mår inte heller bra och hennes psykiska problem har rusat i höjden och har rasat i vikt och är bara en skugga av sig själv och att hon aldrig kontaktat och att inte en enda artikel tillåtits bemötas kan jag (chefredaktören) naturligtvis inte publicera nu, för då tappar prenumeranterna förtroendet för oss!
    Här autentiskt komprimerat återgivet kommer när Kommisionsarbetet är klart, publiceras i helhet.

    Att lägga allt ansvar på Flashback är inte rätt ty dess debattörer uppviglad av svenska mediers journalisters som synes noll objektivitet och faktum noll granskning av journalist kollegor publicerat gör att de alla raserat sin egen trovärdighet.
    Det sistnämnda är obegripligt ty de vet att de inte existerar utan folket vars förtroende för dem är noll tillika synes alla på ett eller annalsätt vara Flashbackfrälsta uppviglare som med i fantasin skapad svartmålning agerar i samarbete a la militanta journalistfalanger som skryter med att de hyllar radikalfeminismen och trotts att motståndarextremister retar upp sig ansluter de för att alla extremister oavsett extremism inkluderande journalistextremism ”Gillar drama och vill visa upp för hela världen vad de skapat i fantasin inkluderande vad Lisa åt till frukost imorse, vem Kalle rånade för tio år sedan o.s.v”

    I Sverige saknas objektiva granskande medier och samtidigt som de hävdar att de inte är politiskt styrda hävdar de att de är vänsterpopulistiska och faktaresistenta, historielös i med statsbidrag mediamonopolistiskt vana falska publiceringar, skrämmer de den maktlösa befolkningen och tystar journalistiska meningsmotståndare som säger sig är högerpolitiska men med samma metod,
    faktaresistenta och historielösa skrämmer de också den maktlösa befolkningen.
    I staten Sverige vänster och högerpopulistiska journalistvärld agerar journalisterna exakt som de samstämmigt beskriver, sekt

    I Sverige journalister i kollegialitet inte upprättelse av orätt karaktärsmördade i trycksvärta ska inte belastas Google utan till fullo ansvar har de facto emotionally disturbed journalistextremister vars patologiska motvilja till att följa både eget regelverk och i lagar stiftat har renderat ut i att de är lika farliga för sig själva som andra, but If there is a will there is always a way / MVH. PB J.

  4. Det skall bli intressant att se vad det är i detalj ni jobbat med och stolta blir vi när ni vill att vi blir först med att publicerar det hela.

    Det är helt sant att den som begår brott i en förtalskedja är den som först postar det. Ett forums brott i det fallet kan vara att man inte raderar vissa brott. De som sprider det vidare kan också i vissa fall begå brott.

    Vad det gäller journalister finns det bra och dåliga sådana men det finns också riktiga rötägg till journalister som bär sig väldigt illa åt.

Kommentarer är stängda.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer