BBS-lagen och en liten ändring fixar problemet

• 4 § Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.

Syftet med lagen är att alltså att fastställa ansvaret för den som tillhandahåller själva tjänsten att reglera uppsikten över anslagstavlan och att ta bort sådant som utgör uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring och meddelanden som gör intrång i upphovsrätten.

Ansvaret att följa lagen läggs på den som gör tjänsten tillgänglig och inte ägaren av mjukvaruteknik eller hårdvara för tjänsten. Ansvaret ligger alltså inte på webbhotellet eller internetoperatören.

Lagen innebär också att man kan hållas ansvarig om man är svensk medborgare eller vistas i Sverige oavsett var servern eller liknande är placerad fysiskt.

Enligt flera domar är också BBS-lagen tillämplig för kommentarsfält på bloggar.

Vad lagen inte gäller för

Lagen gäller inte tjänster som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vilket i praktiken krävs att tjänsten har utgivningsbevis med en registrerad ansvarig utgivare.

Lagen gäller inte heller för e-postmeddelanden som avses skickas till en person eller en sluten krets av personer.

Förtal och kränkningar

Lagen gäller inte heller för förtal, kränkningar och liknande. Det kan tyckas märkligt att lagen inte sträcker sig fram till att gälla dessa frågor. Det har den historiska förklaring att brott mot någons heder i tal eller skrift skall regleras av de inblandade parterna. År 1998, när BBS-lagen slutligen skrevs efter flera års utredning, var anonymitet på internet inte något stort problem. Anonymiteten användes sällan för att gömma sig bakom förtal av andra. Dessutom var det tämligen enkelt att gräva fram ursprunglig identitet då man var uppkopplad direkt från sin egen telefon, eller lite senare, från tidiga ADSL-modem.

Förtalsproblematiken uppstår

När riktiga bredband sprider sig på marknaden med ljusoptik och när hastigheten ökar på nätet infinner sig möjligheten att surfa på nätet genom olika anonymitetsmetoder. Tidigare var inte det möjligt då hastighetssänkningen skulle göra det olidligt, om ens möjligt, att surfa på internet. Från den i tid glidande perioden började det alltså vara möjligt att förhålla sig helt anonym på nätet.
Under samma tid som ovan tillkom den nya tidens “yttrandefrihetens förkämpar” som ansåg och i flera fall fortfarande anser att allt på internet skall vara fullständigt fritt och som resultat av detta vägrar delge rättsväsendet de uppgifter som krävs för att lagföra nätbrottslingar.

Förtal är inte yttrande frihet

Vad “yttrandefrihetens förkämpar” totalt missat är att visa yttringar på nätet utgör yttrandefrihetens motsats för de som drabbats. Det kan jämföras med hastighetsbegränsningens införande på våra vägar. För inte så länge sedan var det fri fart på våra vägar utanför tätorter. Men dödsolyckorna antog fantasisiffror och politiker med stora grupper medborgare kände trycket att införa hastighetsbegränsningar för att rädda liv. Det blev en hetsig debatt i frågan om friheten att få köra den fart man önskar. I denna fråga insåg man dock snart att flera tusen döda personer för friheten att köra den fart man önskade var raka motsatsen för de som dött och för deras anhöriga. Detsamma gäller friheten att få förtala vem men vill och hur man vill, dvs det är yttrandeofrihet för de som drabbas. Ofriheten att yttra sig kan också kallas för diktatur vilket då gör förtalarna och “yttrandefrihetens förkämpar” till diktatorer som då plötsligt bestämmer över andra människors liv på ett ohyggligt kränkande sätt.

Hur får vi stopp på förtalet av människor

Efter snart tre års intensivt arbete i förtalsfrågan där vi diskuterat med framstående personer i ämnet och med flera aktörer inom rättvisan har vi kommit fram till att anonymiteten ställer allt för höga krav på identifiering av näthatare att de flesta inte kan leda detta till seger. Inte ens åklagare kan lyckas med uppgiften och har därför infört den interna rättsvidriga regeln  att inte starta mål om det inte “är av allmänt intresse”. I princip betyder detta att inga vanliga förtalsmål alls kommer att ledas av åklagare.
Vi har identifierat ett stort antal näthatare som i vilket annat mål som helst skulle leda till fällande dom men när det handlar om förtal är det plötsligt inte lika lätt längre. Men det finns en oerhört effektiv väg att gå:

Göra ett tillägg till BBS-lagen!

Det fina med BBS-lagen är att ansvaret för att radera de olagligheter som räknas upp i lagen faller på ägaren till den elektroniska mötesplatsen. Anonymitet spelar ingen som helst roll i BBS-lagen då ägaren måste radera olagligheter. Lagen följs också förvånansvärt bra, till och med Flashback raderar det som BBS-lagen anger som olagligt. Alltså skulle tillägg av förtal till BBS-lagen effektivt stoppa alla former av förtal. Dessutom skulle samma lag effektivt tvinga alla elektroniska mötesplatser att radera tidigare postade förtal då det utgör ett förtal varje gång någon ånyo läser det.

Tillägget

Det med rött avser tillägg av BBS-lagen som effektivt skulle stoppa förtal på nätet.

5 § Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om

• 1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna i 16 kap. 5 § brottsbalken om uppvigling, 16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp, 16 kap. 10 a § brottsbalken om barnpornografibrott eller 16 kap. 10 c § brottsbalken om olaga våldsskildring. 5 kap. 1 §  Förtal, 2 § Grovt förtal, 3 § Förolämpning, 4 § Förtal av avliden, eller
• 2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.

För att kunna fullgöra sin skyldighet enligt första stycket har den som tillhandahåller tjänsten rätt att ta del av meddelanden som förekommer i tjänsten.

Skyldigheten enligt första stycket och rätten enligt andra stycket gäller också den som på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten. Lag (2010:401).

Lagrådet

Vi avser att lämna förslag till lagrådet och den utredning som pågår i förtalsfrågan att ändra BBS-lagen enligt ovan.