För att skydda folket mot nätmobbens lögner måste BBS-lagen modifieras. Möjligheten till att vara anonym gör att man inte kan använda rättsväsendet för att skydda sig mot förtal. Alla anmälningar läggs ner med hänvisning att gärningsmannen är anonym eller att det inte är påkallat av allmänt intresse som i praktiken betyder att det aldrig kan vara ett åklagarlett mål.
Utsatta för nätmobben är förlorade liv
Det räcker inte med att man lagt till integritetslagen till BBS-lagen för att stävja förtal mot enskilda privatpersoner. Nätmobben går igång på att någon åtalas eller att ett polisingripande skett. Det är inte alltid den som ingripandet sker mot som utsätts för mobben. Det kan vara en granne eller någon annan som mobben fått för sig var den misstänkte gärningsmannen. När den riktige misstänkte avslöjas kan mobbens skriverier mot denne bli oerhört kränkande. Man drar också in nära anhöriga och misstänkliggör dem för grova brott. Ofta drar fantasin iväg med mobben som lägger ut extrema kränkningar som inte ens är i närheten av verkligheten. Om den misstänkte sedan frias av domstol kommer samma person inte frias av mobben. De kan skriva om personer som skyldiga i flera år. Det förstör möjligheten för privatpersoner att leva ett gott liv och deltaga i den offentliga debatten, de är tystade och ofta arbetslösa i åratal.
Ställ större krav på plattformsadministratörerna
För att komma åt den typen av anonym nätmobbing måste BBS-lagen utökas med ytterligare en punkt, 5 kap. om ärekränkning i brottsbalken (1962:700). Nätplattformar som tillåter anonyma att syssla med falsk ryktesspridning skall kunna tvingas till att radera sådan ryktesspridning som faller under 5 kap. om ärekränkning. Falsk ryktesspridning är så gott som alltid föremål för 5 kap, dvs ärekränkning, förtal osv. Ärekränkning och förtal förstör många gånger mer än vad exempelvis hets mot folkgrupp gör som ingår i BBS-lagen. Det är ett absolut krav att få bort inlägg på nätet som kränker folk så illa att de får sina liv spolierade i åratal och tystar dem från den offentliga debatten.
Så här är det idag
När nätmobben fått klorna i en privatperson släpper de inte taget. Efter några år börjar kränkningarna tunnas ut för att till slut upphöra. Då och då återupplivas kränkningarna genom att någon postar exempelvis var personen nu bor någonstans. Då kommer nätmobben igång igen, allt det tidigare väcks till liv och får återigen en spridning. Det tillhör nätmobbarnas formalia nummer ett att ständigt påminna om gamla kränkningar. De privatpersoner som utsätts för detta får oerhörda problem med att skaffa arbete, bostad och ibland till och med konto på banken. Det enda dessa privatpersoner gjort är att de blivit dömda för ett brott, felaktigt misstänkta, friade från brott eller på något annat sätt fått nätmobbens uppmärksamhet. Det handlar om tiotusentals personer som lever ett limboliknande liv tystade från den offentliga debatten med ständig psykisk press och ofta arbetslösa på grund av att våra lagar inte förmår skydda dem. Sverige har deklarerat att skydda folket mot kränkningar mm genom FN:s artikel 12 om de mänskliga rättigheterna:
Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.
Den rätten till skydd finns inte idag i och med att nätmobben oftast är anonyma. Den finns i princip inte heller om de inte är anonyma eftersom 5 kap. om ärekränkning i brottsbalken (1962:700) kräver att man själv skall göra förundersökning och själv driva fallet i rätten. Alla förstår att det inte är möjligt för en juridisk okunnig av näthat svårt pressad person med normalinkomst att själv driva ett sådant ärende. Lagen finns alltså inte för dessa personer. Det måste sägas att det är en “klasslag” eftersom den i stort sett bara kan nyttjas av bättre bemedlade. De vanliga privatpersonerna och i flera fall också offentliga personer står helt utan skydd från de anonyma nätmobbarna med sin uppfinningsrika portfölj av förtal, kränkningar och annan ryktesspridning.
Så här kan BBS-lagen se ut
Genom tillägget “c) om ärekränkning i 5 kap. 1 § brottsbalken” löser man problemet med anonyma som inte går att hitta och för de som inte kan leda en rättsprocess själva. Det gör man genom att tvinga ägare eller tillsynsfolk att radera det som uppenbart är olagligt. Hela lagen skulle då se ut så här med det nya blåmärkt:
5 § Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna om
a) olaga hot i 4 kap. 5 § brottsbalken,
b) olaga integritetsintrång i 4 kap. 6 c § brottsbalken,
c) om ärekränkning i 5 kap. 1 § brottsbalken,
d) uppvigling i 16 kap. 5 § brottsbalken,
e) hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken,
f) barnpornografibrott i 16 kap. 10 a § brottsbalken,
g) olaga våldsskildring i 16 kap. 10 c § brottsbalken, eller
h) offentlig uppmaning i 3 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller
2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
För att kunna fullgöra sin skyldighet enligt första stycket har den som tillhandahåller tjänsten rätt att ta del av meddelanden som förekommer i tjänsten.
Skyldigheten enligt första stycket och rätten enligt andra stycket gäller också den som på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten. Lag (2018:1314).
Det är angeläget och bråttom att förändringen genomförs och genomförs skyndsamt för att få stopp på de exempellösa lidande som tusentals personer i flera år kämpat sig fram emot.
Självsanerande
BBS-lagen har använts några få gånger med fällande domar. Det räcker för att nätplattformarnas ägare skall förstå allvaret med att inte radera uppenbart olagliga inlägg. Kort tid efter förändringen av BBS-lagen kommer vi snabbt få se förändringar av beteendet på nätet till det bättre utan att röra friheten att yttra sig.