Vad gäller
Det har diskuterats oändligt antal gånger huruvida man får hantera personuppgifter. Vi ställer följande frågor och letar svar till dem:
- Får man lagra enkla personuppgifter i sin dator
- Får man lagra domstolshandlingar i sin dator
- Får man lagra alias i en dator med syfte att identifiera dem
Vad är ett register med personuppgifter
Ett register med personuppgifter kan innehålla namn personnummer och adress. Ett sådant register kan normalt inte anses som personuppgiftsregister och samma sak kan hittas på flertalet platser på nätet. Ett riktigt personuppgiftsregister blir det först när man tillför kategorier som lägger egenskaper på personerna. Exempelvis får man inte tillsammans med personuppgifter lägga politisk åsikt, sexuell läggning eller om man varit brottsling och många andra kategorier. Normalt sett får man inte lägga till någon kategori som anger egenskaper.
Får man lagra enkla personuppgifter i sin dator
Det sägs att man får föra personregister som privatperson. Sällan talas det om det skall lagras i en dator eller på annat sätt. För att utreda detta titta vi i ett prejudikat i frågan från högsta Domstolen ( Ö 6229-14 ).
En person vill få ut hela 2013 års dokument från en domstol men nekas detta. Han går till domstol för att få ut dokumenten. Ärendet förs ända upp till HD vars svar kan tillämpas på våra 3 frågor. I detta fall frågar vi om man får lagra personuppgifter som privatperson i sin dator.
Enligt ovan får alltså en privatperson lagra personuppgifter i sin dator om uppgifterna är ett led av privat natur. Man får alltså registrera släkt, vänner och annat som inte är av masskaraktär och inte innehåller kategorier av egenskaper.
Får man lagra domstolshandlingar i sin dator
Samma mål som beskrivs här ovan beskriver HD om man får kalla ut domstolshandlingar och lagra dem i sin lokala dator.
Vidare:
HD menar alltså att sådana dokument innehåller inte bara personuppgifter utan också kategorier av integritetskänslig natur. HD bedömer det som inte tillåtet att lagra detta på sin egen dator. Det betyder alltså att alla de som kallat hem domstolsdokument och lagrar dem på sin dator gör sig skyldiga till PUL-brott och kan ställas till svars.
Får man lagra alias i en dator med syfte att identifiera dem
Vi lagrar alias, dvs anonyma användare , i en medarbetares dator. Till dessa alias försöker vi koppla verkliga personer. syftet är att veta vilka de är så att man kan kontakta dem, stämma dem eller skriva om dem. Är denna hantering laglig:
Det är alltså tillåtet att föra register över alias och fylla registret med verkliga personers namn och personnummer efterhand som de hittas. Syftet skall vara klarlagt och visa på att det är motiverat till det registret skall användas till och att det är “beaktansvärt”, dvs något bra för det gemensamma. Vi talar väldigt tydligt och ofta om för almänheten att vi har ett sådant register och vad det är till för. Vi säger också att vi ständigt letar nya id till de alias vi har noterat och att syftet är beivra förtalsbrott eller visa att det går hitta dem och på så vis minska på nätförtalet. Dvs ändamålet är klart motiverat och beaktansvärt. Med andra ord, det är tillåtet! För säkerhets skull låter vi en av tidningens källor lagerhålla registret.