Riksdagen – Förslag på insatser mot näthat

På senare tid har motioner och krav på att stävja näthat oftare framförts. Nu senast i en motion som syftar till att bland annat se över lagar och regler kring nätaktiviteter. Så här ser motionen ut som antogs av Riksdagen:

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att förebygga, utreda och bekämpa näthat och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

De senaste åren har samtalsklimatet på internet och sociala medier blivit allt mer präglat av hot, hat och kränkningar. Det får ett flertal allvarliga konsekvenser, dels för journa­lister och politiskt förtroendevalda som hämmas i sin gärning, dels för de privatpersoner som drabbas.

Hot och trakasserier på internet kallas näthat. Näthat kan vara allt från elaka kom­mentarer till direkt olagliga handlingar. Näthat är ingen juridisk term utan ett samlings­begrepp och kan handla om olika typer av brott.

Europarådets Kommission mot Rasism och Intolerans årsrapport (2014) visar tydligt att hatet ökar drastiskt i sociala medier och andra kanaler på nätet. Hatet, hotet och kränkningarna riktas framförallt mot minoritetsgrupper, kvinnor och förtroendevalda politiker. Rasism, sexism, antisemitism och islamofobi tillåts breda ut sig i diskussionen på nätet, enligt samma rapport.

Våra unga far illa i det hårdnande klimatet. Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att drygt var femte förtroendevald, och varannan ung kvinna, utsätts för näthat. Av de kränkningar på nätet som polisanmäls idag leder ytterst få till åtal.

Konkreta åtgärder erfordras, såsom en kompetensförstärkning av skolor, bibliotek, polismyndigheten och åklagarmyndigheter i hela landet.

Det är nödvändiga åtgärder för att värna en öppen och inkluderande samtalston i Sverige. Både på nätet och i resten av samhället. Det är uppenbart också att vissa länder stimulerar till aktiviteter som skapar näthat i Sverige.

Då det inte finns någon särskild lagstiftning för kränkningar och hot på internet kan näthat exempelvis utredas som olaga hot, ofredande, kränkande fotografering, förtal och brott mot personuppgiftslagen. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning.

Rättssamhället, skolan och föräldrar har brustit i förståelse för hur allvarliga reak­tionerna på nätet kan vara. Skolan och biblioteken bör stimuleras ännu mer att lära ut informationssökning och källkritik. Det behöver både ses över regelverket och lagar samt mer arbete när det gäller att lära användare källkritik när det gäller näthat.
Källa: Riksdagen