Julkortsmålet
Min dotter skickade Julkort i ren glädje av att blivit friad i Hovrätten mot griftefridsanklagelser och allt groteskt som följde på detta. Hon skickade Julkort till sina vänner, till familjen, ja till alla som betytt något för henne under 2013. Sent påkommet skickades också ett Julkort till åklagaren i griftefridsmålet. För detta “oerhörda elaksinnade tilltaget” att skicka en Julhälsning till en åklagare polisanmäldes hon. Utredningen höll på i omkring 2 år, om jag inte minns fel. Helena friades i Tingsrätten och senare också i Hovrätten. Märkligt nog överklagades det till HD men stoppades på vägen av Riksåklagaren.
Varför slösa på skattebetalarnas pengar
Varför slösade rättsmaskineriet så mycket tid och pengar på denna fullständigt harmlösa Julkortshälsning? Ville man “sätta ner foten”? Ville man testa var gränsen går för kontakter med åklagare?
Nej, inget av dem! Den verkliga orsaken till detta slöseri ligger i att Helena är en vanlig människa och sådana skall inte “mucka” med åklagare, då skall de “sättas dit”. Punkt. Kosta vad det kosta vill!
Om vi vänder på det
Om vi låter någon inom rättsmaskineriet begå ett brott som verkligen är ett brott, ett mycket grovt sådant. Hur lång blir utredningen då? Hur långt är åklagarna beredda att gå i ett sådant mål? Tingsrätten? Hovrätten? Högsta Domstolen?
Den dystra sanningen är skrämmande!
Om vi låter en polis sexuellt och långvarigt utnyttja och våldtaga en psykiskt funktionsnedsatt kvinna som har svårt för att säga nej. Vad skulle en åklagare komma fram till i ett sådan situation? Om vi ser hur de reagerade på det harmlösa Julkortsmålet måste åklagaren gå hårt fram här, inget annat skulle vara realistiskt i en jämförelse. Nu är det så att detta har hänt i verkligheten och intresset för hur åklagare ställer sig till uppgifterna om denna polis är stort också bland andra poliser.
Åklagare och kullerbyttor
Samtidigt som utredningen om polisen som våldtagit pågick åtalades sju personer för koppleri. Samma grupp av personer som lät polisen få tillgång till den sjuka kvinnan. Men här gjorde åklagaren inte bara en kullerbytta utan också en baklänges frivolt och lade ner utredningen mot polisen. Men Julkortsmålet lades inte ner, som bevisligen inte var något brott, där drevs målet ända fram till det tog stopp hos Riksåklagaren.
Efterspel
Efterspelet i Julkortsmålet kommer att bli livslångt. Det hjälper inte att Helena friades, hon kommer att få hör att hon åtalades för “hot mot tjänsteman” resten av sitt liv. Efterspelet till polismannens sexuellt utnyttjande och våldtäkt av en psykiskt instabil person slutar med att polismannen får behålla jobbet. Åklagaren Lena Lithner enligt Göteborgsposten:
Tjänstefel var inte aktuellt eftersom det som inträffat ägt rum på polismannens fritid, inte under myndighetsutövning.
Det är alltså helt i sin ordning för statens anställda inom rättsväsendet att begå brott, om det görs på fritiden!? Sådana juridiska krumbukter köper inte vanligt folk där flera av dem fått känna verkligheten krypa in under skinnet om de klagat på sina företag på exempelvis Facebook och sedan fått börja söka nytt jobb eftersom de fått sparken på “stående fot”.
Vidare skriver Göteborgsposten:
Varken internutredning, åklagare eller polisen i Region Väst fann anledning – eller hade tid – att rota mer ärendet. Det skickades ner i arkivet.
Men när Göteborgsposten började ställa frågor verkade det som att sanningen kom ikapp utredningen, eller rättare sagt, de insåg att det kan bli ett jävla liv om de inte gör något:
Vi fick egentligen inte hela bilden klar för oss förrän ni kontaktade oss och då kunde vi se att det finns omdömesbrister. Dessa utgör inte underlag för en arbetsrättslig bestraffning men är ändå sådana att vi måste påtala dem för honom. Det gjordes i ett samtal i onsdags, förklarar Erik Nord, polisintendent i Region Väst.
Där upplystes polismannen om att han visat ett extremt dåligt omdöme och att han inte längre hade polisledningens fulla förtroende.
Det skall i rättvisans namn sägas att flera poliser inte håller med åklagaren eller resten av handläggandet. Enligt Göteborgsposten:
Poliser som GP haft kontakt med menar att polismannen uppträtt illojalt, gått bakom ryggen på kollegorna och indirekt försökt påverka koppleriutredningen.
– Det här är inte direkt den typ av medarbetare som vi behöver, säger en erfaren kommissarie.
Hur går det sedan
Tja, vi är luttrade efter att på bästa parkettplats sett hur rättsväsendet hanterat min dotter Helena och hur ofantligt stor skillnad det är mellan en vanlig person och någon inom rättsväsendet. Samma skillnader återfinns annars i de värsta diktaturstater. Eller som Helena brukar säga:
Alla förväntar sig att det är så i en diktaturstat men ingen förväntar sig eller tror att det är så i vårt så kallat demokratiska land.
Det vill säga att polismannen kommer att jobba vidare som om inget hänt och något straff för honom finns inte på kartan, det är ju en polis.