Operation benbrott – Det obefintliga skottet

“Operation benbrott” är polisens namn på det misstänkta griftefridsbrottet som “skelettkvinnan” (Helena) var åtalad för. Händelsen uppmärksammades i hela Världen men att hon friades nämndes aldrig. Den uppmärksamhet som Helena och hela familjen farit mest illa av är dock skriverierna på hatforumet Flashback. Där kände de inte några gränser alls i förtal och elaka kommentarer. Flashback kallar eländet för “yttrandefrihet på riktigt” som krossat tusentals människor. Vi läser just nu alla inlägg om oss på det forumet. Mestadels det som handlar om griftefridsbrott och julkortet. Helena friades helt från båda men på Flashback frias ingen någonsin från något. Återkommande i de trådar vi läser är att hon skjutit från ett fönster eller från balkongen. Vi slutade räkna när vi kom upp i 25 inlägg som påstår att hon skjutit från lägenheten ut mot gården. I hundratals eller kanske tusentals artiklar om händelsen runt hela Världen påstås samma sak. Det är en uppgift som ingen gjorde en källkontroll på. Ingen har frågat om skottlossningen överhuvudtaget ägt rum. Det är skrämmande hur dålig media Världen runt är på källkontroll. Vi skall här redovisa att hela den biten är en bluff iscensatt av en person som ville hämnas påhejad av en åklagare som trodde hon fått århundradets största mål att utreda.

Någon ringde om skottlossning

När det skett en skottlossning ringer dussintals personer och anmäler händelsen. De är ofta upprörda och vill få polisen på plats omedelbart. Så skedde inte denna gång (2012-09-05). Det var en (1st) man som ringde och helt lugnt sade att han sett en blond kvinna skjuta från ett fönster på 6:te våningen. Den exakta adressen lämnades av mannen. Ingen annan ringde om skottlossningen vilket gjorde att polisen inte trodde på att det var sant och därför tog det väldigt lugnt. Två timmar senare anlände de till platsen och resten har valsat runt i hela Världen i form av lögner och påhitt. Men det tar vi inte här, vi koncentrerar oss på skottlossningen från fönstret.

Förhöret

Mannen som ringde in förhördes. Han preciserade sig att han stått inne i trappuppgången där Helena då bodde när han sett skjutningen från fönstret. Han sade också att den som sköt var blond.

Nu rätar vi ut frågetecknen

Mannen som ringde var inte på platsen alls. Han fick förmodligen uppdraget att ringa in om skottlossningen av någon som ville jäklas med Helena. Orsaken är troligen en händelse ett par dagar innan när en person provocerade henne. Hon backade inte för hans provocerande. Tvärt om, killen som provocerade henne blev rädd när hon istället läxade upp honom. Han som ringde vet uppenbarligen inte hur det ser ut på platsen än mindre att Helena inte på något vis är blond. Eftersom han i vittnesförhöret säger att han såg henne skjuta inifrån trappuppgången ljuger han. Man kan inte stå inne i trappuppgången och se ut med en sväng uppåt ända upp till 6:te våningen. Han kan inte heller från den positionen se vilken hårfärg Helena har.
Vi kan också konstatera att när fönstren skulle öppnas av målaren som målade fönstren krävdes två personer med flera minuters arbete för att få upp dem. Fönstren hade svällt med åren och satt fast. En person kunde omöjligtvis få upp fönstret eftersom det då skulle bågna och få glaset att spricka.
Vissa säger helt felaktigt enligt vittnesmålet att hon sköt från balkongen. Även om hon skulle skjutit från balkongen måste man stå minst 100 meter bort för att kunna se in på den inbyggda balkongen på den höjden. Mellan räcket och taket satt ett nät som skulle hindra fåglar för att komma in på balkongen. Därför var det omöjligt att sträcka ut handen utanför balkongen för att skjuta.
Det enda vapen Helena hade som kunde ge ljud ifrån sig som ett riktigt skjutvapen var en så kallat startmarkör också kallat “startpistol”. Förr i tiden kallades de för “ollonpistoler” och var tillåtna för personer över 18 år. 1986 kom dock en lag som förbjöd “ollonpistoler”. Den lagen kände inte Helena till. Bilden är fotad av polisen inne i Helenas lägenhet:

Vid närmare undersökning av vapentekniker kunde de konstatera att vapnet inte gick att skjuta med. Den var sönder som gjorde att några ollonskott inte gick att avfyras. När en sådan startpistol avfyras kastas en tomhylsa ut ur vapnet. Det första polisen gjorde när de kom till platsen var att leta efter tomhylsan eller tomhylsorna. Man letade både inomhus och utomhus utan att hitta någon tomhylsa. Vid rundfrågning av grannar hade ingen hört någon skottlossning den aktuella kvällen. Det var alltså osannolikt att Helena hade skjutit.

Sammanfattning

  • Bara en person ringde om skottlossning och han bodde inte i området.
    • Fakta: Vid skottlossning ringer flera personer, flest boende i området.
  • Personen som ringde sade att skottet kom från ett fönster (inte från balkongen).
    • Fakta: Fönstren gick inte att öppna.
  • Personen beskrev att han såg det från Helenas trappuppgång.
    • Fakta: Man kan inte se Helenas fönster från hennes trappuppgång.
  • Personen sade att Helena är blond.
    • Fakta: Helena är mörkhårig.
  • Polisen kunde konstatera att startpistolen inte gick att skjuta med.
    • Fakta: Inget skott kunde avlossas med Helenas startpistol.
  • Polisen kunde inte hitta några tomhylsor.
    • Fakta: Inget vapen har alltså avfyrats.
  • Ingen granne hade hört några skott den aktuella kvällen.
    • Fakta: Inget vapen har alltså avfyrats.

Helena själv säger att hon inte minns alls att hon skjutit. Helena är oerhört noggrann med att sköta sig framför allt i och runt sin lägenhet. Hon är tyst, håller ordning och är artig mot grannar. Hon skulle aldrig någonsin offra sin lägenhet med att skjuta från lägenheten eller någon annanstans.

Skottet från fönstren har alltså aldrig skett!

Åklagaren ljuger

Åklagaren vet mycket väl att startpistolen inte gick att skjuta med för det hade polisens vapentekniker konstaterat. Ändå går hon ut i media och säger (den andra raden har GP formulerat efter vad åklagaren berättat):

– För mig är detta en helt ny erfarenhet.

Någon hade skjutit med ett vapen, som sedermera visade sig vara en replika.
Källa: Göteborgsposten (Går ej att läsa artikeln längre. Det fetade är gjort av oss.)

Senare i ett förhör i Julkortsmålet skriver förhörsledaren i ingressen den korrekta beskrivningen om skjutningen (fetat av oss):

Staffas, som arbetar som åklagare, fick i början av september 2013 ett ärende där utpekade ********** var anhållen, misstänkt för att ha skjutit ut genom fönstret.

Helena var alltså misstänkt för att ha skjutit. Polisen som skriver det skriver så för han vet att det inte hade skjutits något utan det var bara en misstanke pga av den som ringde in.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer