Kränkande uppgifter
En man sades på Flashback vara intresserad av att röra vid tonårsflickor i ett badhus. Flashbackinläggen postades också på en Facebook-sida. Rörandet var av intim karaktär. Ingen hade anmält mannen för ofredande. Tekniskt sett hade alltså inte mannen rört någon i badhuset. Det hela kompliceras av att inläggen på Flashback påstås vara postade av mannen själv vilket han förnekar.
Vidarespridning
Två unga kvinnor postade en länk från den Facebook-sida som uppgifterna från Flashback fanns på var sin egen Facebook-sida. På den ena Facebook-sidan låg inlägget uppe i ca 1 dygn och på den andra Facebook-sidan låg inlägget uppe i ca 2 dygn. Den anklagade mannens namn nämns inte i inläggen eller i texten i anslutning till inläggen. Men i kvinnornas krets vet man vem de avser.
Målsägandekrav
Målsägaren krävde 70.000kr i skadestånd från var och en av kvinnorna.
Vad tycker man på Flashback
Läser man på Flashback och den allmänna synen på förtal som råder där har inte kvinnorna gjort sig skyldiga till förtal. Det är till och med så att kvinnorna har sin frihet att säga vad de vill om mannen, speciellt om de misstänker att han ofredar flickor. Dessa unga kvinnor skulle till och med få beröm på Flashback för att de gjort känt att det härjar en “tafsare” på det aktuella badhuset. Det skulle enligt dem vara än mer tillåtet då något namn inte nämns.
Hur resonerade domstolen
Både AAAAAAAA och BBBBBBB har varit medvetna om att de genom att dela länken gjorde den tillgänglig för sina vänner samt andra som besökte deras Facebooksidor.
/../
I länken står även att läsa att målsägaren på sin Flashbacksida skrivit att han på badhuset tagit småflickor mellan benen. Vidare har det hänvisats till bl.a. en länk vars innehåll är en berättelse i ”jag form” som varit publicerade på Flashback och som beskriver en händelse på ett badhus.
Tingsrätten finner att den delade länken otvetydigt utpekar målsägaren som brottslig och klandervärd. De lämnade uppgifterna har även varit ägnade att utsätta målsägaren för andras missaktning.
Har det då varit försvarligt att föra vidare uppgifterna, genom att dela länken på det sätt AAAAAAA och BBBBBB gjort och har det någon betydelse vem det är som har skrivit inlägget på Flashback?
AAAAAAA och BBBBBBB har gjort gällande att det föreligger hinder mot att döma dem till ansvar för förtal eftersom det är målsägaren själv som författat inlägget på Flashback. Till stöd för påståendet har det ursprungliga inlägget samt ytterligare ett inlägg från Flashback getts in. Båda inläggen har samma avsändare.
/../
Även om det hade varit målsägaren själv som skrivit inläggen kan det ifrågasättas vilken betydelse det skulle ha haft. Se vidare vad som anförs nedan angående betydelsen av att en lämnad uppgift är sann.
/../
Då förtalsbrott utgör en begränsning av yttrandefriheten måste det, vid en bedömning om en viss åtgärd varit försvarlig eller inte, göras en avvägning mellan den enskildes intresse av skydd mot kränkande yttranden och intresset av yttrandefrihet, dvs. rätten att i tal, skrift eller bild uttrycka tankar, åsikter och känslor. Uppgifter som har ett stort allmänintresse kan vid en sådan avvägning vara försvarliga att lämna i större utsträckning än uppgifter med ett mera begränsat allmänintresse. Utöver uppgifterna i sig kan det vid bedömningen också ha betydelse till vem uppgiften lämnas. Att ange misstanke om att en viss person begått ett brott kan således vara tillåtet i samband med en polisanmälan, men samma uppgift lämnad till personens grannar kan anses utgöra förtal.
/../
Som ett led i nyhetsförmedling kan det även vara tillåtet att lämna uppgifter om aktuella åtal eller domar och som varning fästa andras uppmärksamhet på att någon har begått eller misstänkts ha begått grövre brott. Försvarlighetsfrågan ska i princip prövas oberoende av den påtalade uppgiftens sanningsenlighet. Först när försvarligheten har prövats kan det bli aktuellt att bedöma om uppgiften var sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för den.
Tingsrätten gör följande bedömning
AAAAAA och BBBBBB har inte till följd av arbete, ställning eller annan omständighet, varit skyldiga att vidarförmedla länken. Vidar förmedlingen har inte heller skett i någon form av journalistisk anda. målsägaren är ingen offentlig person, varför yttrandefriheten rörande hans person och förehavanden, är mer inskränkt än om han varit en offentlig person.
Det allmänna intresset av att sprida uppgifter av detta slag måste även bedömas som högst begränsat.
Sammanfattningsvis finner tingsrätten att omständigheterna inte är sådana att det kan anses ha varit försvarligt av BBBBBB och AAAAAAA att vidarförmedla uppgifterna om målsägaren. Eftersom tingsrätten bedömer att det inte har varit försvarligt av dem att sprida uppgifterna är gärningarna att bedöma som förtal, oavsett sanningshalten i den delade länken. AAAAAAA och BBBBBBB kan således inte undgå ansvar för förtal.
De båda kvinnorna dömdes alltså till att betala skadestånd till målsägaren.
(Fetning, understrykning och anonymisering av namn är gjord av redaktionen)
Ojämn kvalité
Tingsrätterna i Sverige håller en mycket ojämn kvalité. De flesta Tingsrätter resonerar som ovanstående fall men det finns de som resonerar på ett annat sätt. Det behöver inte nödvändigtvis vara en annan Tingsrätt, det kan mycket väl skilja mellan olika domare i samma Tingsrätt. Vi uppmanar de som inte följer texten i lagarna att börja göra detta då ni annars kan råka ut för en omfattande granskning i folkets intresse. Det är en rättssäkerhetsfråga att domare och andra anställda inom rättsväsendet verkligen tillämpar lagarna som de är tänkta att tillämpas och inte för ut en massa juridiska krumbukter för att tillfredsställa sina egna drömmar om att låta mobben fritt få förtala vem som helst.
För att skydda personerna i det aktuella fallet nämns inte målnummer mm.