Barnprogrammet på teve
Teven som sänder program för barnen är uppskattat, kanske det mest uppskattade av alla medier. Så fort man hör programmets namn stressar barnen till teven och ockuperar den.
Bolibompa
Bolibompa är inte bara ett teveprogram, det är en social inrättning för barn, ett av de bättre om inte det allra bästa som deltagit i mängder av barns uppfostran under snart tre decennier. Programmet sägs startat 1987 då den nuvarande signaturmelodin introducerades och som är skriven av Lasse Dahlberg. Från början hette programmet bara “Barnprogram” men efter en tid fick programmet namn efter sin signaturmelodi, dvs “Boilibompa”. Skall man hårdra det så började detta barnprogram mycket tidigare än 1987 men någonstans måste starten definieras och definitionen sätts till den dag signaturmelodin introducerades, dvs 1987.
Programmet har sänts i 27år
Programmet har alltså sänts i 27år och genom programmet har det strömmat 30 programledare genom dessa år. Alla har varit mycket omtyckta och en del är idag berömda för andra saker.
En ny programledare har börjat med en tung börda att bära
2013 började en ny programledare som leder Bolipompa på måndagar. Som alla andra nuvarande och tidigare programledare är hon mycket populär bland barnen. Det är hennes go’a framtoning och oblyga sätt att låta sin personlighet smitta av sig, inte bara på barnen, utan också till de vuxna som ibland sitter med barnen. Man märker inte ett dugg på henne att hon inte har haft det så lätt alltid. Hon bär på sina axlar, sedan barnsben, ett par tung bördor som ingen skall behöva bära på. Men det märks eller syns inget av det.
Exotiskt land gör andra till en börda
Det svåra hon bär på är bla att hennes pappa är från Syrien. Jo, det låter konstigt för alla som inte har en pappa eller mamma från Syrien eller något annat exotiskt land att det skulle vara svårt på något sätt. Men med den lilla skara pådrivande rasistidioter som finns runt oss blir detta icke-problem ett stort problem som inte är lätt för ett barn att hantera. Det är inte bara barn som har svårt för att bära en sådan börda, det kan vara svårt även som vuxen.
Sannah Salameh, en go’ tjej i en dåraktig tidsandan
Sannah Salameh heter den goa tjejen som tar hand om våra barn så utomordentligt bra framför teven. Historien kunde sluta här. Men i den värld med näthat vi idag lever i slutar det inte här. Det slutar aldrig! Det har den största idioten av oss alla, Jan Axelsson, själv sagt. Han har klart deklarerat att Flashback skall bli ett historiskt verk som man skall kunna gräva i under eviga tider för att spegla tidsandan. Det som sägs på Flashback skall man kunna läsa om i flera generationer fram i tiden, är hans tanke. Men Flashback är ingen spegel av samtiden, det är ett dårhus och ett dårhus är ingen spegel av samtiden, det är bara ett dårhus. Jag skriver inte “dårhus” som ett öknamn av sjukhus som vårdar människor som inte mår bra. Jag använder ordet “dårhus” i sin egentliga betydelse, dvs en plats där dårar samlas för att utöva sitt dårskap.
Dårhuset visar sin färg
Nu ville det sig inte bättre att just dessa dårar intresserat sig för Sannah Salameh. När dårarna blir intresserade av någon startar klockan där livet är slut för den som drabbas. Klockan tickar på i hög takt genom tråden på Flashback de skapat för henne. Inlägg efter inlägg kränks den goa tjejen med den ena lögnen efter den andra. Dårhuset visar sin färg och inte är det en spegel av samtiden som visas. Det är en spegel om utestängning från arbetsmarknaden, utestängning från bostadsmarknaden, utestängning från vänskap och utestängning från livet självt, dvs självmord. Detta är vad mängder av folk vittnat om och nu också Sannah Salameh.
Tråden är en studie i ren elakhet
Vad har då Sannah Salameh gjort för fel? Faktiskt inget alls. Det räcker med att dårarna får tag i en för att man skall bli förtalad och kränkt på ett sätt man inte tror är möjligt. De utnyttjar varje möjligt litet sandkorn att bygga ett slott av hat av. Den värsta av dem alla i den aktuella tråden är ali-aset “H.E.L.”. När vi får tid skall vi gräva fram dåren bakom och visa en bild på hur dåren ser ut, kanske får dåren en egen tråd på Flashback, det vore dåren värd. Utöver det kommer dåren naturligtvis att åtalas för förtal. En annan användare i tråden uttrycker senare exakt som det är:
Tråden är en studie i ren elakhet
Heder till dig “Mooon” för detta.
Min pappa tycker att du är ful
Vad kan denna tråd göra för folk ute i verkliga livet? Jo, en dag när Sannah Salameh stod och väntade på tåget kom ett oskyldigt barn fram till henne och sade ”Min pappa tycker att du är ful”. Vad säger man? Barnet kan ju inte hjälpa detta. Naturligtvis är dårarna på Flashback ute i verkligheten ibland, detta var ett sådant tillfälle där en dårpappa säger till sitt barn att han tycker en person är ful som står bredvid. Jag börjar nästan tycka att det skulle behövas ett barnkörkort för att få ha barn när jag hör sådant.
Sannah Salameh har en ryggrad
Men Sannah Salameh är en tjej med ryggrad, till skillnad mot de anonyma dårarna på Flashback. Förutom att gå ut i media har Sannah Salameh skrivit för Stiftelsen “teskedsorden” om hatet. Texten har delats över 10 000 gånger på Facebook.
Hela vägen hem tänker jag på flickan och hennes ord. Mest av allt är jag förbannad. Förbannad på en pappa som lär sin dotter att en kvinnas värde definieras av hennes utseende. Att det inte spelar någon roll hur rolig, driven, smart eller kompetent hon är, för om hon inte kan behaga är det andra inget värt.
Sannah Salameh, du är vår hjälte och det skall vi aldrig glömma bort!
Källor:
Aftonbladet
Fascebook Teskedsorden