Björn Söder en av de värsta antisemiterna i Världen

Värsta antisemitsika meningarna

Enligt Simon Wiesenthal Center har Björn Söder, en ledande Sverigedemokrat och Riksdagens andre vice talman sedan 29 september 2014, uttryckt bland de värsta antisemitiska meningarna under 2014. I en intervju med DN sent förra året uttryckte han:

att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet

Simon Wiesenthal

Simon Wiesenthal-centrumet är en människorättsorganisation som jobbar mot antisemitism som översatt betyder att de jobbar mot de som hatar och terroriserar Judar/Judendom. De har nu publicerat en lista över de tio värsta händelserna mot Judar under 2014. Björn Söders uttalande hamnar alltså på plats nummer 6.

Kan inte vara Svensk och Jude samtidigt

Björns Söders uttalande markerar att man inte kan vara Svensk och Jude samtidigt. Antingen är man Jude eller så är man Svensk, tycks han mena. Han nämnde också Samer i samma uttalande och borde då mena att man inte kan vara Svensk och Same samtidigt. Det är i detta sammanhang SD:s partisekreterare menar att flera Judar lämnat sin religion och kulturella arv för att bli Svenskar.

Judendomen

Judendomen är egentligen en religion men har med åren blivit förknippat med Israel och de människor som härstammar från judendomen eller har någon form av påbrå från den samma. Därmed kan man säga att Judar tillhör en folkgrupp. Judar behöver alltså inte längre vara religiösa eller tillhöra den Judiska församlingen för att vara Judar. Sverige har inte heller något krav på någon att lämna sin religion eller kulturella arv för att bli “Svensk”. Svenska Judar eller Samer är lika mycket svenskar som vilken annan svensk som helst, så Söders tankar är inget annat än mycket grovt rasistiska och kränkande mot folkgruppen Judar eller mot folkgruppen Samer.

Ränderna går aldrig ur

Det är inget unikt av Söder att ha dessa tankar. Det är genomgående så att hela partiet Sverigedemokraterna genomsyras av samma tankar och de tycks inte förstå att det är rasistiskt och grovt kränkande att utrycka sig på detta sätt. Det är tillåtet och sunt i en demokrati att ha åsikter också om invandringen. Det är inte rasistiskt att vara motståndare till att det invandrar folk och det är inte förbjudet att uttrycka detta. Men man får inte kränka någon i dessa uttryck och det är var och ens skyldighet att hålla reda på sitt sätt att använda orden. Det är här SD:s rasistiska arv tränger igenom skalet och blir fullt synligt för omgivningen. Men SD:are ser inte det för de är helt inställd på att det inte är rasistiskt att utrycka sig på detta vis. Det är deras arv från tiden med Framstegspartiet, Sverigepartiet, Vit maktrörelsen, Vit maktband och Bevara Sverige Svenskt som SD växt fram ur samt från en rad andra fascistiska och nazistiska organisationer som satt på dem filtret som hindrar dem att se deras rasism. Bla annat leddes organisationen i början av skinnskallen Ulf Ranshede som senare dömdes för misshandel av ung invandrarpojke. I SD Malmös styrelse (SD var i början bara Malmöbaserat) valdes bland annat SS-veteranen Gustav Ekström (80 år), nazistveteranen Gösta Bergqvist, och Fritz Håkansson, avhoppare från nazistpartiet Nordiska Rikspartiet, in i styrlelsen. Lokalavdelningarna som växte fram kom från blandade mycket rasistiska nationalsocialistiska sammanhang där flertalet var så kallat “skinnskallar”. Dessa nämnda organistaioner och personer var i grunden mycket rasistiska och de som ledde SD och därmed var de ledande i deras åsiktsstyrning inom partiet. Man anordnade också bokbål där SD lät bränna upp böcker som beskrev förintelseläger och liknande de inte trodde på. Bokbål där böcker bränns upp förknippas i en demokrati som den sista tragiska yttringen med att bekämpa ytrandefriheten. De bjöd också, de första åren efter bildandet 1988, in “rena” och mycket ökända nazister att tala inför deras församlingar. Till allt detta har SD-medlemmar under åren använt både vapen, hot och misshandel i sin politiska verksamhet. Med en sådan bakgrund är det inte svårt att förstå att de själva inte fattar att de utrycker sig rasistiskt. Tvärt om, de tycker själva att det är fullt normalt och bryter inte mot sin egen regel om nolltolleransen mot rasism. Ett annat talande exempel för att SD inte lämnat rasismen och nazismen bakom sig är att de gett finansiellt stöd till nationalsocialistiska organisationer inför valet 2008. Den heliga själv, Jimmy Åkesson, sjöng dessutom år 2009 satirsånger om Olof Plames död och andra nazistiska sånger. Detta lär finnas inspelat.

Björn Söder tycker homosexualitet är en avart och att våld är bra mot motståndare

Med ovanstående historiebeskrivning av SD är det inte heller konstigt att Söder också har en nazistisk inställning till olika sexualiteter. Han beskriver bla homosexuella som en avart. Det hindrar dock inte att SD har egna medlemmar som är “avarter” men likt nazisterna i Tyskland på 30/40-talet håller man tyst om det. Söder uttryckte också sig positivt när konstnären Andreas Serranos utställning utsattes för en våldsam nazistisk attack.

Sverige får berättigad kritik

Simon Wiesenthal Center kritiserar också Sverige för att inte motverka sådana här yttringar. Vi kan bara hålla med människorättsorganisationen om att Sverige, inte bara gör för lite, utan inte gör något alls för att stoppa alla former av kränkningar mot de boende i vårt land. Det är ingen tillfällighet att majoriteten av näthatarna som vi grävt fram anser sig tillhöra SD och därmed bör kraften sättas in mot den organisationen för att bekämpa den verkliga avarten, dvs kränkningar av människor.

Struntar i den politiska skalan

Vi struntar fullständigt i partipolitik och vilket parti som är bäst eller sämst. Det råkar bara vara så att de flesta vi grävt fram är Sverigedemokrater medan ett mindre antal av dem tillhör andra partier. Av de vi “hänger ut” skriver vi dock aldrig vilket parti de anser sig tillhöra för det skulle kunna skapa för oss oönskat hot mot dem. Vi samarbetar just nu med personer ur flera olika läger från vänster till yttersta högern.

Källa 1: Aftonbladet
Källa 2: Aftonbladet
Källa 3: Wikipedia

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer