Flashback – lever på ‘av allmänt intresse’

[Uppdaterad 2020-07-01]
Genom att gå igenom mängder av inlägg på hatforumet Flashback som försvarar uthängning och förtal av folk använder admin, moderatorer och några till den delen av lagen som i vissa få fall inte kan dömas för brott och det är följande kryphål i lagen. Vi skriver om texten så det passar hatforumet:

        • Var han skyldig att posta uppgiften
        • Var det försvarligt att post uppgiften
        • Är uppgiften sann som postades
        • Finns det skälig grund för att post det
        • Har fallet varit av stort allmänt intresse får man posta om det

I och för sig är det oerhört svårt att få någon fälld för förtalsbrott eftersom den drabbade själv måste göra förundersökningen och driva processen i rätten. Så frågan handlar egentligen om vad som är lagligt eller inte är lagligt och om respekten för våra lagar. Ovanstående uppställning används ofta på forumet för att ge sig själv och andra medlemmar rätten att posta vad som helst utom hot mot de som omskrivs. Men det förstår vilken person som helst förutom vissa på Flashback att man först inte kan skriva en lag som skall hindra brott och därefter lägga till undantag som gör att lagen inte kan användas. Så, hur fungerar undantagen i lagen det egentligen?

Personuppgifter

För att det skall kunna utgöra förtal måste den förtalade kunna kännas igen eller att dennes personuppgifter lagts ut i sammanband med förtalet eller att det har varit utlagt i samband med förtalet på ett sätt att alla vet vem man menar. Redan här bryts det mot våra förordningar som säger att man inte får lägga ut andras personuppgifter utan dennes godkännande. Vi lämnar den punkten till ett senare tillfälle och koncentrerar oss på ärekränkningslagen “Brottsbalken (1962:700) 5 kap 1 §”.

Så här säger lagen

Om ärekränkning – Brottsbalk (1962:700) 5 kap.

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

 

2 § Om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.

Det man på Flashback använder som stöd för att få lägga ut personuppgifter och förtala personer är den delen av lagen som säger (det fetade):

Om ärekränkning – Brottsbalk (1962:700) 5 kap.

1 §

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

Till detta kommer också att man får skriva om folk och namnge dem om det varit av stort allmänt intresse som beskrivs på annan plats i brottsbalken. Så, nu ställer vi upp det viktigaste punkterna som får vissa tror att de får förtala folk:

  • Var han skyldig att uttala sig
  • Försvarligt att lämna uppgift i saken
  • Uppgiften var sann
  • Hade skälig grund
  • Om det varit av stort allmänt intresse

Dessa punkter som man väldigt olyckligt fört in i lagen förenklar inte eller gör något annat bra för lagen. Dessa stycken försvårar tolkningen för vanligt folk som avkrävs att följa den.
Texten är formulerad så att den skall tolkas av den juridiska autistiska metoden som ingen vanlig människa förstår vid en vanlig genomläsning. Inom juridiken används nämligen ett språk som inte alltid stämmer överens med vardagsspråket. Det vi vanliga människor tolkar som självklart tolkar juridiken på ett bokstavligen (autistiskt) sätt. Så här tolkar man följaktligen då de 5 punkterna här ovan:

 

♦ Var han skyldig att uttala sig

Skyldighet att lämna uppgift syftar till juridisk skyldighet. Det vill säga när någon lämnar uppgift vid exempelvis vittnesmål eller polisförhör“. https://atlasadvokater.com

 

♦ Försvarligt att lämna uppgift i saken

Det viktigaste i detta sammanhang torde vara hur stort allmänintresse det finns vad gäller personen ifråga. Om det är en helt icke-offentlig privatperson finns det alltså generellt ett mycket lågt allmänintresse. Då är uppgiftslämnandet i många fall oförsvarligt“. https://lawline.se

Dock fordras för ansvarsfrihet att uppgiften är sann eller att den som lämnat uppgiften haft skälig grund för den“. Atlasadvokater

Tingsrätten konstaterar i domen att kvinnan genom Facebookinlägget har pekat ut mannen som brottslig och att hon därigenom lämnat en uppgift som är förtalsgrundande. Den som lämnat en förtalsgrundande uppgift ska ändå inte dömas för förtal, om det var försvarligt att lämna uppgiften. Om domstolen skulle finna att det i och för sig var försvarligt att lämna uppgiften ska den tilltalade ändå dömas om denne inte visar att uppgiften var sann eller att denne hade skälig grund för den“. Domstolen

Man har alltså rätt att lämna uppgifter som kan vara nedsättande om andra under t.ex. polisförhör och vittnesförhör, som man är skyldig att ställa upp påDomarbloggen

För att det skall vara försvarligt måste uppgiften vara sann och uppgiftslämnaren måste ha en skälig grund.
En offentlig person är en person som uppbär ett viktigt ämbete eller en större företagsledare. Det kan vara svårt att dra gränsen men att en privatperson skulle vara en offentlig person är fullständigt uteslutet.
Som vi ser är nålsögat försvarligt att förtala någon så litet att det i princip inte är tillåtet av försvarlighetsskäl.
Om rätten kommer fram till att det inte var försvarligt kommer inte nedanstående punkter att prövas.

Tingsrätten har kommit fram till att det inte var försvarligt att peka ut mannen som brottslig på det sätt som kvinnan gjort. Eftersom det inte var försvarligt har tingsrätten ingen anledning att pröva om uppgiften var sann eller om kvinnan hade skälig grund för den“. Domstolen

Fråga är då när det ska anses försvarligt att i andra sammanhang uttala sig nedsättande om en person. I kommentaren till lagrummet nämns som exempel att det är viktigt för yttrandefriheten att man i samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor ska kunna debattera även om man då angriper enskilda personer. En förutsättning för att det ska vara försvarligt är dock att den som har lämnat uppgifterna visar att uppgifterna är sanna eller att hen hade skälig grund [se nedan] för dem“. Domarbloggen

Ur ett objektivt perspektiv måste YY anses vara av självklart intresse vid studier i detta ämne, med hänsyn till att han vid ett par tillfällen återfallit i allvarlig ekonomisk brottslighet. Han har därigenom påverkat ett stort antal individer och har ådömts att utge betydande skadeståndsbelopp till desamma. Inom ramen för ett sådant ämne måste tämligen vittgående diskussioner och analyser tillåtas. I sammanhanget ska även beaktas att YY, med hänsyn till bl.a. tidigare domar mot honom, är en sådan offentlig person som får acceptera att han är föremål för offentlig diskussion samt närgången och kritisk granskning.
Slutligen återstår frågan om XXX och XX har förmått visa att uppgifterna varit sanna eller att de i vart fall haft skälig grund för att lämna dem.
“. Lagen.nu

Enligt ovanstående måste man acceptera att bli diskuterad om man själv ställt sig i rampljuset genom sina upprepade handlingar samt medias omfattande skriverier om sin person. Det innebär dock inte att samma person får förtalas och uppgifterna man nämner måste vara sanna (se nedan). Ofta kan det vara så att personuppgifterna för en omskriven person inte får publiceras trots att denna är mycket omskriven därför att en offentlig person i lagens mening är en person som uppbär ett viktigt ämbete eller en större företagsledare. Således är “en sådan offentlig person” inte en offentlig person utan bara en gradering av hur känd personen är. På Flashback är väldigt få uppgifter som skrivs ut sanna, mycket av det som skrivs har syftet att kränka de omtalade och få av dem är offentliga personer i lagens mening. Om uppgifterna är sanna måste man också ha skälig grund (se nedan) för uppgifterna som skrivs ut vilket i stort sett är omöjligt att uppnå på ett nätforum.

 

♦ Uppgiften var sann

Att en uppgift är sann är alltså inte tillräckligt för att göra det försvarligt att sprida den“. https://atlasadvokater.com

 

♦ Hade skälig grund

Om man har skälig grund måste uppgiften först och främst vara sann och försvarligt att lämna (se ovan). Oftast eller så gott som alltid måste det handla om en offentlig person. Aldrig någonsin eller oerhört sällan handlar det om en privatperson.

Syftet med förtalsregleringen är huvudsakligen att stävja medborgare från att, utan behörig grund, sprida uppgifter som uttrycker missaktning om andra. Kriminaliseringens kärna utgörs just av en beskyllnings obehörighet, till skillnad från dess sanningslöshet. Det är således inte tillåtet att lämna uppgifter enbart på den grunden att de är sanna, utan lämnandet i sig måste göras i ett behörigt syfte“. Lagen.nu

I ovanstående dom visas att man måste ha en skälig grund (behörigt syfte) för att sprida misshagliga uppgifter.

Slutligen har XXX och XX inte haft skälig grund för de uppgifter de lämnat i uppsatsen. Vid författande av en uppsats på universitetsnivå, har författarna en skyldighet att kontrollera riktigheten av de källor som används. XXX. och XX. har inte vidtagit sådana åtgärder, trots att de har haft tid och möjlighet att undersöka sina källor och riktigheten av de uppgifter de lämnat i sin uppsats“. Lagen.nu

I ovanstående stycke visas att det inte räcker med att man citerar andras verk utan att källorna först kontrollerats. Man måste alltså först kontrollera källan att det som skrivits stämmer sedan måste också påståendet i källan vara sant för att man skall ha skälig grund att publicera uppgifterna.

 

Sammanfattning

Lagen är mycket tydlig och exakt. Därefter lämnas öppningar för att vissa gånger skall det inte vara olagligt. Det är just de “öppningarna” folk på bla Flashback använder sig av för att ge sig själv och andra rätten att förtala folk så illa som de gör. Sanningen är att Flashback eller andra elektroniska mötesplatser på nätet mycket sällan når upp till nivån att avstegen från lagen gäller för dem. Vem som helst kan skriva om vilka brott eller vad annat som helst. Det är inte olagligt alls. Men så fort personuppgifter eller annat som kan pekat ut en person är det oftast olagligt.

De undantag från lagen handlar om “Var han skyldig att uttala sig”, “var det försvarligt att lämna uppgifterna”, “om uppgiften var sann” och om “skälig grund”. Som vi kan se här ovan krävs det en hel dela för att folk ute på nätet skall få skriva om andra. De gånger det är tillåtet är om terrorister som begår terrorbrott, någon persons brottsliga handling är så omfattande att det påverkar samhällsfunktionen, mördare som mördat bestialiskt och andra brott eller handlingar som når upp till motsvarande nivå. Offentliga personer, alltså sådana som har en betydande position i samhället kan man också skriva om. Dock måste det man skriver i sådana sammanhang vara sant eller man har anledning tro att det är sant.

  • Man får alltså inte förtala, kränka eller på något annat sätt sprida missaktning mot en namngiven eller igenkänd privatperson på hatforumet Flashback oavsett om det är sant eller inte.
  • Man får skriva kränkande om offentliga personer men då måste det kränkande innehållet vara sant.

REDAKTIONEN

 

Träffar: 128

  •   
  •   
Antal "Träffar:" och "Facebook-delningar" gäller från 2020-05-05.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer