Hot och hat tystar unga demokratiska röster

34 ungdomsorganisationer har gått samman i ett upprop mot hot och hat på nätet.  De som hatar är ofta vuxna personer. De skriver att det är dags att ta utsattheten på allvar och sluta blunda för problemet. I princip är det demokratin som hotas av de osynliga nätmarodörerna.

Fri demokratisk organisering

Fri demokratisk organisering är en viktig del av vår demokrati som nu är hotad av att man inte sätter ner foten mot nätmarodörerna med förödande konsekvenser. Det är ofta de unga kommande politikerna som utsätts för svårt näthat som får flera av dem att dra sig tillbaka från sina uppdrag.

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) presenterade i veckan en kartläggning som visar att hat och hot mot ungdomsorganisationer ökar. Rapporten visar att 46 procent av organisationerna utsätts.

Främst drabbas de organisationer som företräder minoriteter men också förtroendevalda som tillhör någon minoritet. Det är inte bara det rasistiska hatet som är problemet utan också homofobi, islamofobi och flera andra fobier som är problemet. Flera av dessa organisationer har tvingats avstå från medverkan på olika platser inte minst medverka på nätet medan andra slutat helt med utåtriktad verksamhet.

Det största problemet för ungas organisering är vuxna då de flesta näthatarna är mellan 40 och 60 år, enligt en studie från Totalförsvarets forskningsinstitut. En del av denna grupp är folkvalda politiker som skapar drev genom sina twittersvansar.

I rapporten beskriver flera medverkande att de känner ett stort obehag när de blir uthängda av vissa profilerade politiker. Politiska partier bör fundera på vilket ansvar de har i det demokratiska samtalet på nätet.

Regeringens handlingsplan ”Till det fria ordets försvar” har kommit fram till att Konstnärer, politiker och journalister är särskilt utsatta grupper som kräver skydd men:

Att regeringen inte anser civilsamhället vara en demokratibärande utsatt grupp är problematiskt. För om vi inte är berättigade skydd, hur ska vi då kunna fortsätta vara en del av det demokratiska samtalet?

Vidare:

Resurser måste skjutas till för att polis, rättsväsende och andra myndigheter ska kunna arbeta bättre med frågan. I slutändan måste vi få bukt med hatet och ge det unga civilsamhället mer stöd för att stå starkt även genom hatstormar och hot. Annars får vi en fattigare demokrati, ett mer polariserat samhälle och en segregerad samhällsdebatt där bara vissa kan uttala sig.

De skriver till slut att det är dags att ta hotet på allvar vilket vi i vår lobbyverksamhet gjort i 7 år nu utan resultat. Vår grupp, SIG-gruppen, stödjer dessa ungdomsorganisationer fullt ut och hoppas deras skrivelse ger önskad effekt. De som skrivit under är:

 

Källor:

aftonbladet.se
Sveriges ungdomsorganisationer (LSU)

REDAKTIONEN

 

Träffar: 85

  •   
  •   
Antal "Träffar:" och "Facebook-delningar" gäller från 2020-05-05.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer